En smäll i ansiktet vanligare än en snäll komplimang

Hur kan döden ge dig mental styrka och hur kan din livssituation bli starkare efter en nära väns död?
Kanske är det så att man börjar se saker på ett annat sätt, man värderar livet mer och ser det på ett mer positivt och genomtänkt vis när något svårt inträffar, oavsett vad som än inträffar.
Visst har nästan alla av oss vid något tillfälle mist någon anhörig vilken
betytt mycket för oss. Men hur har vi efter detta värderat allt runt omkring oss?
Har allt blivit mer värdefullt eller är det så att man efter ett tag fortsätter precis så som man tidigare gjort?
Själv tror jag att det sistnämnda är det som det flesta människor tyvärr följer. Men varför?
Vi har ju faktiskt fått känna på hur det känns i kroppen när någon tas ifrån oss, en känsla som biter sig fast inne i magen och som trycker på hjärtat.
En känsla som man efter den där första gången aldrig någonsin mer vill uppleva igen.


EN SMÄLL I ANSIKTET VANLIGARE ÄN EN SNÄLL KOMPLIMANG


Tyvärr är det så att vi efter ett tag glömmer bort, ja inte helt och hållet, tanken på hur det kändes den där dagen då någon togs ifrån oss. Kanske man i stället efter denna första gång borde värdera om sitt liv, kanske börja med att bjuda på några vänliga komplimanger eller kommentarer till sina medmänniskor. Något som kan betyda mycket för någon annan, även om man inte riktigt tror det.
Tyvärr fungerar vi människor, eller i alla fall de flesta, på ett helt annat vis. Nämligen sättet att bry sig om sig själv och strunta i andra, vilket verkar mycket viktigare och roligare.
Visst så säger jag inte att det är fel att bry sig om sig själv, det är faktiskt en viktig del av ens liv och leverne. Men dock så tycker jag att det sistnämnda orden, strunta i andra, mer och mer tar över i vårt samhälle. Ett samhälle där en smäll i ansiktet verkar vanligare än en god komplimang till någon som man tycker ser bra ut eller till någon som gjort något bra.

Vart är vi egentligen på väg?


SMÄRTAN VAR OUTHÄRDLIG


För ett antal år sedan så råkade jag själv hamna i en situation som jag absolut inte vill att någon annan egentligen skall få uppleva. Min allra bästa vän, och barndomskompis, omkom tragiskt i en brandolycka, en olycka som satte djupa spår i mitt liv. Fast ändå djupa på kanske ett något mer harmoniskt och mer tankefyllt sätt än hos många andra.
Att den där söndagseftermiddagen den 27 februari få klart för sig, i telefon, att ens allra bästa vän tagits ifrån en och aldrig någonsin mer skulle finnas där var det värsta som kunde hända. Känslan som då infann sig i kroppen går inte att beskriva, den var bara outhärdlig.
En slags outhärdlig smärta som bröt sig in i själen. tron på allt jag stod för och allt jag trodde på bara försvann i det ögonblicket, och mycket av det har inte kommit tillbaka än idag. Jag blev osäker på om vi till och med hade något liv efter detta, eller om det rent av var så att vi bara hamnade där i den mörka jorden tillsammans med kistan och blommorna.


BÖRJADE VÄRDERA SAKER PÅ ETT ANNAT SÄTT


Med tiden, efter olyckan, försökte jag att ställa om mitt liv, till det lite mer positivare. Visst så fanns, och finns än idag, tankarna fortfarande kvar där, tillsammans med alla goda minnen. Men livet går vidare och det måste vi acceptera, oavsett hur svårt det är.
Jag började i stället att värdera saker på ett annat sätt vilket jag inte tidigare gjort. Tog fasta på att en god komplimang eller kommentar till någon som förtjänar det var viktigt, inte
bara för mig själv utan också för personen som får ta emot den.
Tycker att detta är något vi måste bli bättre på i samhället, att visa lite tydligare när vi tycker att någon gjort något bra.
Inom idrottens värld visas också detta alldeles för lite. Där ligger fokusen lite för ofta på att det är dom stora målsättningarna och att lyckas med det vi genomför som skall vara grundläggande för lite "positiv sanning" i stället för att stötta och peppa varandra när det verkligen behövs. Att sedan ta sig tid i att förstöra och smutskasta andra tar faktiskt ibland mer tid än den tid man skulle kunna lägga på sin egen verksamhet, konstigt!
Har sett det på seniornivå massor av tillfällen och faktiskt alldeles för många gånger på ungdomsnivå.
Om dagens ungdomar bara får en klapp på axeln varje gång dom gjort något bra och aldrig annars så kommer dom att stanna i utvecklingen. Vi måste visa större och bättre uppskattning och dela med oss av våra positiva sidor på rätt sätt.

Tonvikten skall alltså inte, vilket den ofta gör inom idrottssammanhang, skolan med mera, ligga på att kritisera utan i stället finna och se de positiva delar som finns. Finns ju alltid något positivt i allt bara man har
viljan att vilja se det. Men tyvärr är det så, i min uppfattning, att det ligger i människans natur att kritisera i stället för att vara positiv.
Det är märkligt eftersom alla egentligen vet att man stärks inte av kritik utan av positivitet.

Själv så startade jag med att börja föreläsa inom det mentala tänkandet inom idrotten och skolans värld för några år sedan, vilket har vart riktigt roligt och utvecklande. 
Både idrotten och skolans värld är ju faktiskt ofta en plats där verkligen ungdomar mer och mer trycks ner i stället för att bli stärkta i sin roll i att tro på sig själv och sin omgivning.
De föreläsningar jag jobbat med har gett mig ytterliggare ett steg på vägen i mitt liv, ett mer stabilare och tryggt sådant.


GÖR NÅGOT FÖR NÅGON ANNAN


Själv så lever jag nu lite efter mottot att bättre dela med sig av det goda än att hålla det för sig själv. Visst så vet jag att det låter så enkelt, vilket det inte alltid är, men det blir faktiskt vad man själv vill göra det
till.
Självklart är jag inte heller felfri när det gäller situationer som uppstår, men det blir ju hur man sedan värderar dom, och där tycker jag att jag nått ett steg till i alla fall. Försöker alltid att finna det där lilla positiva
som faktiskt alltid finns med någonstans i allt man gör, oavsett vad som inträffar. Och att finna detta är inte speciellt svårt, bara viljan att vilja göra det finns.
Viljan i oss är starkare än de negativa delarna vilka vi har inom oss och som vi ibland förser oss med.
Tron på det vi egentligen vill är mycket starkare än vi tror, vi måste bara ha den rätta viljan att plocka fram den.

Kanske det är så att du själv mår bättre om du väljer att göra något positivt för någon annan?
Jag lovar att så är fallet!


ALLT HANDLAR OM VÄNSKAP OCH VILJA


Jag har ofta fått höra en mening ur bibeln där det sägs att vad du vill att andra skall göra för dig, skall du också göra för dem.
Ord som jag under många år aldrig speciellt mycket reflekterade över. Tror nog att alla
faktiskt vid något tillfälle hört dessa ord, i någon form, i något sammanhang eller vid något tillfälle. Fast precis som jag gjorde i början så stannade vi inte upp och lyssnade på vad orden egentligen står för. Ord som
kanske har större betydelse än vad man egentligen tror.
Fast kanske det är så att vid nästa tillfälle du stöter på denna mening igen så skall du stanna upp och "ta in orden", fundera vad de egentligen står för och se att de verkligen kan ge dig något. Det gjorde det för mig. Kanske det är på just detta viset som också dina "gömda" positiva och inspirerade levnadsglada sidor kan träda fram ännu mer.
Och glöm inte heller att ett hej eller en klapp på axeln till någon kan betyda mer än du tror.

Du bestämmer trots allt själv hur du vill leva ditt liv och hur du vill stärka andras. Allt handlar bara om lite vänskap och vilja.





Intervju: En förbundskapten med drag i


Kent Göransson

En förbundskapten med ”drag i”

Sveriges förbundskapten i innebandy, Kent Göransson, är en mycket lugn, harmonisk och engagerad person. En person som också har den där trevliga, personliga och mycket trygga attityden, något som en del ledare på en högre nivå ibland faktiskt saknar.



25 SM Guld, i Dragkamp

Under flera år så var det bara innebandy på korpnivå som gällde. I stället låg fokusen på en lite udda men ack så ”kraft och teknikfull” idrott, nämligen dragkamp.
Inom dragkampen är Kent Göranson en mycket respekterad person, och med 25 SM guld och 1 VM guld i bagaget skall han inte vara annat än nöjd.

- Dragkampen är en sport där det krävs otroligt mycket samarbete, teknik och styrka och där ifrån har jag fått med mig mycket av det ledarskap jag idag bedriver på innebandynivå.

Kents namn uppmärksammades i Varberg, i och med dragkampsdelen, och tillslut bestämde sig innebandyklubben Capricorn för att försöka ta del av hans ledarskapstjänster.

- Capricorn hörde av sig, vilket var smickrande, men visst fick jag fundera lite innan jag nappade på frågan, hade ju inte sysslat med ledarskap inom innebandy tidigare.

Kent tackade efter ett tag ja och hoppade på ”innebandytåget”.
Efter detta har det ju sedan bara gått framåt i raketfart.


Bra på att får grupper att fungera

Kents styrka är utan tvekan att han, utan problem, alltid lyckas få grupper att fungera tillsammans.

- Ja, det har fungerat bra och skall jag använda en klyscha från min förra idrott så blir det väl att jag har lätt för att få alla att dra åt samma håll, vilket är viktigt, säger Kent skrattande.

Och det är just detta som gör vår förbundskapten till den professionella ledare han är, en ledare som verkligen får alla att dra mot samma mål, samt att han alltid lyckas skapa en stabil och trygg enhet.

- Fast det är också otroligt viktigt att våga ställa krav på sig själv som ledare. Jag måste vara villig att utvecklas och ta in ny kunskap hela tiden, annars har jag ingen chans att förbättra allt jag gör. Att också våga släppa fram spelarnas tankar och idéer är också viktigt.


Att det gått snabbt inom innebandyn för Kent är han väl medveten om, men inget som han ser som något negativt.

- Nä, jag har ju, precis som jag sa tidigare, höga krav på mig själv och är villig att lära mig allt jag kan ha nytta av. Fast visst så har det gått fort från det att jag var tränare i Capricorn, till SM guld med Warberg och nu förbundskapten för vårt herrlandslag.

När förfrågan om att ta del av Sveriges landslag kom var det först en tvekan från Kent som uppstod.

- Tvekan och tvekan, men klart att man ville fundera lite över vad det innebar. Hade ju inte direkt räknat med den förfrågan. Men med vetskap om att jag verkligen ville satsa på innebandyn så bestämde jag mig ändå rätt fort för at ta chansen.

Kent vill dock påpeka att han saknar klubblagsverksamheten och träningarna varje vecka samt helgernas matcher.

- På ett sätt är det skönt att jobba med ett landslag och bara åka runt och studera spelare som kan vara aktuella, samt spela turneringar och VM, men visst saknar man att vara i ”hetluften” hela tiden också, det är något speciellt med det. Landslaget har ju inte så många samlingar tillsammans och det man saknar kan vara den kontinuitet man har med ett lag.



Delaktighet och tydlighet viktigt

Kent Göransson jobbar mycket utefter ett ledartänkande där laget är en enhet och där förståelse för varandra är viktigt.

- Ja, det är på detta vis vi skapar en respektfull grupp. Men om det skall fungera krävs också att jag som ledare tar mitt ansvar och visar ett stort engagemang.

Tydligheten och delaktighet är de två tunga bitarna, förutom engagemanget, som Kent har som sina ledstjärnor.
 
- Tydlighet är mycket viktigt! Det skall inte vara en massa invecklade förklaringar som tar tid. Raka och tydliga direktiv är det bästa. Upplever ibland att det på ungdomsnivå pratas bort för mycket och att många ungdomsledare idag försvårar saker mer än de behöver. På så vis försvinner dyrbar och utvecklande tid på den praktiska och så lärorika träningen.


Sydafrika en stor favorit

Afrika har inte kommit speciellt lång inom innebandyutvecklingen men det är ändå i denna världsdel som Kent Göransson funnit sitt favoritresmål.

- Ja, det har inget med innebandy att göra, även om det vore kul om det tar fart på denna kontinent också, men landet Sydafrika blev jag ”förälskad” i. Ett land med en underbar kultur och så otroligt många sevärdheter. Skulle jag tipsa någon om att satsa på att besöka ett land idag så är det definitivt Sydafrika, det står högst upp på min lista. Åker gärna tillbaka dit igen.

Att Kent är intresserad av olika kulturer och historia förstår man när man talar med honom, och under intervjun så samspråkar vi om både olika länders kultur idag samt om hur inkariken fungerade med mera.

- Macchu Picchu, i Peru, är en plats som jag verkligen skall försöka att besöka någon gång i mitt liv, inkakulturen var fantastisk. Sedan lockar i och för sig länder som Kambodja också.



Våga satsa tid och vilja

Kent avslutar intervjun med att trycka på att det är viktigt för alla ungdomar som verkligen vill bli något att de är villiga att lägga ner tiden, vågar satsa på sig själva, vara goda gruppmänniskor samt alltid ha en vilja och massor av mål att uppnå.

- Ja, ta de olika innebandygymnasierna som finns runt om i Sverige just nu som exempel. Förr hade man inte möjlighet att kunna få en bredare innebandyutveckling under skoltid eller träna 2-3 gånger extra i veckan under morgontimmarna. Nu får man denna unika möjlighet och de spelare som tagit den tycker jag verkligen skall genomföra det fullt ut, de har de stor nytta av i framtiden.




Jordgubbsmjölkdrickande poängkung hamnade i Tyskland


”Skåningen” Jan ”Janne” Bjerlestam är en svensk innebandyspelare som under sina år i Svenska eliten fullkomligt öste in poäng, oftast i samspel med en annan poängkung, IBK Alingsåsaren Johan Andersson.
Under dessa poängglada säsonger spelade de båda i Jönköping IK i Elitserien och var hypervassa framåt, kanske rent utav det mest fruktade offensiva spelarna, tillsammans, i landet under denna period.

Janne Bjerlestam, eller som han kallades när han spelade i Jönköping IK "Skywalker" , beskrivs utav många som en utav de vassaste anfallarna i Sverige under de år han spelade på eltnivå, och han hade ofta förmåga att alltid stå rätt placerad i offensiv zon.
Idag befinner sig Janne Bjerlestam i Tyskland, i närheten utav orten Köln, där han har bosatt sig tillsammans med sin flickvän.
"Innebandykarriären" fortsätter alltså i ytterligare ett land, en ny stad, och ett nytt lag.




Janne Bjerlestam



Enveten och humörstark spelare

Janne startade sin innebandykarriär på skolgården och Sörbyskolans landhockeyplan, där han under raster och all annan ledig tid alltid befann sig med en klubban i handen.
Både Janne och brorsan Erik Bjerlestam (nu mera sportchef i AIK Innebandy) var duktiga med klubba och boll på den tiden, och det gick fort från de att de lämnade skolgården till att de hamnade i en riktigt innebandyförening, Bygdepojkarna AIS.

Janne beskrevs redan i de unga ungdomsåren som en pålitlig poängtjuv, vilken gärna höll sig högt upp i banan och slog in målen som behövdes för att lagen han spelade i skulle vinna matcherna.
Men något som dock också fanns där i tidig ålder var det sviktande humöret, vilket även följt med under hela innebandykarriären.
Janne själv tror också att om andra spelare och ledare fick beskriva honom så skulle just ord som tjurig och enveten och att han var en spelare med tufft humör absolut finnas med.

-          Nog är det så alltid att de skulle nämna mitt humör om de fick beskriva mig hur jag var som spelare, men tror också att många skulle säga att jag faktiskt var ganska långsam också.



Italiensk mästare med Viking Roma

Janne Bjerlestam har under sin långa innebandykarriär hunnit med att avverka, inte bara många mål på olika målvakter i världen, utan även en hel del länder som innebandyspelare.
Förutom sina fantastiska elitår i Sverige har även Janne blivit Italiensk mästare med Viking Roma samt också nu under 2010 hamnat som innebandyspelare i Tyskland, detta i laget ASV Köln.

-          Man har verkligen hunnit med en hel del, och det mesta har varit fantastiskt kul. Speciellt tiden i Italien och Viking Roma minns jag väl. Att spela innebandy i Tyskland nu under 2010, och få ”damma av” klubban igen skall bli extra roligt. Det är ju också ett sätt att lära känna lite nya människor i närheten utav staden där man kommer att bosätta sig i, sådant är viktigt för att snabbt kunna komma in i Tyskland och få känna en trygghet i landet, säger Janne.  

På frågan om Jannes starka innebandysidor som skottet och passningsspelet fortfarande sitter i säger han att det finns väl en del kvar men att det absolut inte är som på ”den gamla goda tiden”.

-          Var ju ett tag sedan man spelade innebandy på hög nivå så jag tror att den Tyska innebandyn och ASV Köln passar mig utmärkt nu. Passningsspelet och skottet har alltid varit mina starka innebandysidor, men det är som sagt inte som det var förr.


Att Janne förmodligen har mycket innebandy kvar i sig tror vi, och med tanke på den innebandynivå han nu kommer att befinna sig på, i och med flytten till Tyskland, så kommer klubben ASV Köln förmodligen att få en riktigt ”stjärnspelare” i sitt lag, vilken inte bara kommer att kunna tillföra mycket spelmässigt utan förmodligen också utvecklingsmässigt för de andra spelarna i hela föreningen.



  J.Bjerlestam



Mika Kohonen bäst i Världen

Att Mika Kohonen är en favorit inom innebandy är inte så svårt att förstå, detta då Janne nämner denne finske storspelare som världens bästa utan att tveka.

-          Mika Kohonen är utan tvekan den absolut bästa innebandyspelaren. Det är en enormt svårstoppad finne, vilken kan lägga passningar som inte borde vara möjliga att slå. Jag mötte honom några gånger när jag spelade i Elitserien med Jönköping IK, detta då Mika spelade i Balrog Oilers IBK. En match minns jag extra väl, detta då Mika slog poängrekord i antal poäng i en och samma match. Har för mig att han gjorde något i stil med 2+9, och vår tränare Johan Ivarsson var väl inte speciellt glad just då, säger Janne.


En spelare som Janne Bjerlestam också gärna lyfter fram är den spelare som han anser är den bästa spelaren som han själv spelat tillsammans med, nämligen förre Jönköping och AIK spelaren Per Svensson.


-          Per var en fantastisk innebandyspelare och han var alltid bra. Fanns inte mycket svagheter som man kunde ta på hos honom.


Janne, som enligt många andra, själv var en fantastisk innebandyspelare, och som satte skräck i många målvakter i Sverige under sina innebandyår minns också även vilken målvakt som var den som han hade svårast att sätta bollen bakom.

-          Ja, det minns jag mycket väl, Andreas Olsson i AIK hade jag stora problem att göra mål på, och han satte ofta stopp för mig och mitt målskytte.



Gulden under distriktslagstiden är goda innebandyminnen

Distriktslagstiden är en tid i många innebandyspelares karriär som de minns mycket väl, och som ofta lyfts fram som något mycket positivt blande de flesta som spelat med i sina respektive distrikts olika ålderslag.
Distriktslaget är också ett extra bevis på att man är bra på det man gör under sina unga innebandyår, och har man väl tagit sig hit så finns det alltid lite "extra ögon" på en som spelare i Sverige.

Janen Bjerlestam minns sina guldmedaljer med Skånelaget mycket väl, och dessa  är minnen som alltid finns kvar hos denne fantastiska innebandyspelare.


-          Distriktslagstiden är alltid speciell och gulden som vi tog med Skånelaget, jag och min bror, kommer man att minnas livet ut. Den tiden som man har när man är ung, och när man fick chansen att spela med Skånelaget var fantastisk. Som ung kille och med en ”innebandykarriär” i tankarna var ju distriktslagstiden en språngbräda ut i innebandySverige, menar Janne.


Förutom distriktslagstiden så är också den så kallade Scudetto med Viking Roma, och tiden i Italien ett gott minne.


-          Klart att Italientiden var fantastisk, och den lär så klart också finnas med som ett mycket gott minne hos mig. Att jag faktiskt också vågade prova på lite olika länders innebandy är absolut inget jag ångrar idag. Det är viktigt att man vågar göra saker som man vill testa, detta så att man inte blir stående där i framtiden och inte gjort något alls utav det man egentligen ville, avslutar Janne Bjerlestam lite "filosofiskt".




SNABBRUNDAN MED JANNE BJERLESTAM:


 
Favoritmat:  Vad som helst som mamma lagar

Favoritdricka:
Jordgubbsmjölk

Favorit tv-program:
Uppdrag granskning

Bästa bok du läst:
Conn Igguldens böcker om Julius Ceasar

Favorit fotbollslag:
Milan, Liverpool och Malmö FF.
Har också stora sympatier för Roma med Totti i spetsen.

Drömresan går till:
 Rom
 


Nationalsångernas tid är nära igen


Nu börjar det att närma sig fotbolls VM och innebandy ligger lite på "sommarlov" enligt många, och visst kan det ligga lite sanning i detta.
Silly season har dock startat, och är igång för fullt på många håll, för vår kära innebandysport och det är riktigt roligt att läsa allt som skrivs och sägs.
Många saker är förmodligen sanna, vilket vi också fått bevis på då spelarpresentationer i vissa föreningar redan är klara, men andra rykten lär vi få se så småningom om de bara är "tagna ur luften" eller sanningsenliga.


Något som är härligt under det kommande fotbolls VM, som snart drar igång, är alla de vackra och härliga nationalsångerna som kommer att spelas.




Wilhelmus ger mig rysningar

Hur härligt är det inte att se det orange laget Nederländerna spela fotboll, nästan ungefär som att se ett spelglatt Warberg på en innebandyarena.

För visst är det så att glädjen i VM eller EM eller i vad de än gäller så är det alltid så att oavsett vart Nederländerna befinner sig så sprider "de orange" en härlig stämning.

Att sedan Nederländerna är mitt andra lag "i hjärtat" är också ett enkelt val då jag under mina år som förbundskapten i detta land (i innebandy, vem trodde på någon annan idrott!) skapade mig en fantastisk känsla för människorna och allt runt om i landet.

Man har lärt sig sjunga med i landets, Nederländernas, nationalsång, Wilhelmus van Nassouwe, vilken ger mig rysningar varje gång jag hör den.
Vet även att denna hymn har en liten märklig historia bakom sig, vilken jag inte tänker ta upp tid och rader med här genom att berätta denna långa historia om Wilhelm av Oranien.
Ni som vill veta mer får helt enkelt söka på Wilhelmus Nassouwe så får ni hela historien bakom denna person.

Holland har med andra ord en plats i mitt hjärta och det är och förblir lite orange blod i mig för resten av livet, detta då jag hade många fantastiska innebandyår och idrottsår i detta underbara land.
Då är det ju heller inte svårt att sitta i soffan, med tofflor på fötterna i orange färg och en orange landslagströja på överkroppen. Detta känns hur bra som helst.


Nationalsångerna

Appropå Nederländerna och nationalsånger så kommer det bli underbart att under VM i fotboll se och höra all hängiven publik på arenorna nere i Sydafrika ljuda i hög stämma under sitt lands speciella nationalsång, sådant gillar jag skarpt.
Detta ger en ibland lite rysningar.

Men VILKEN nationalsång är egentligen bäst, enligt DIG eller MIG?

Detta är ju självklart personligt tycke och det finns egentligen ingen som sägs vara bäst eftersom man självklart alltid skall hylla sin egen nationalsång.

Men visst kan man väl få tycka att andra länders nationalsånger låter bra och är härliga att lyssna till.

Jag tänkte faktiskt ta tillfället i akt att presentera min topplista av nationalsånger här nedan.
Då är det så att jag valt nationalsångerna utefter hur de låter, vilka känslor man kan få utav dem samt hur de känns upplagda.

Hyllar gör jag självklart Sveriges nationalsång mest, men nu gäller alltså andra delar också.


Micael Svenssons favoriter bland världens nationalsånger:
(samt fakta om de nedan presenterade ländernas nationalsånger)


1
: Rysslands nationalsång - гимн Российской Федерации

Ryska federationen hymn är Rysslands nationalsång sedan den 8 december 2000 då den ersatte den patriotiska sången.

Jag tycker att Rysslands nationalsång har både bra och härliga stigningar, sänkningar och tempodelar i sig, detta gör den till min absoluta favorit.


2
: Nederländernas nationalsång - Wilhelmus van Nassouwe

Namnet betyder 'Vilhelm från Nassau' (i folkmun Het Wilhelmus). Sången skrevs på 1570-talet som en hyllning till Wilhelm av Oranien, också känd som Wilhelm av Nassau eller Vilhelm I av Oranien. Den är den äldsta nationalsången i världen.

Från 1815 var Wien Neerlands Bloed den officiella nationalsången men 10 maj 1932 ändrades den och då var det Wilhelmus van Nassouwe som gällde.

Denna nationalsång ger mig extra bra känslor efter mina år i landet och jag sjunger alltid tyst med när den spelas.


3
: Sveriges nationalsång - Du gamla, du fria

Måste ju ta med den svenska nationalsången bland topplaceringarna då det är den man både sjunger och hör kanske mest av alla. Sanningen är faktiskt också den att sången är vacker och underbar att lyssna till.

Sveriges nationalsång, skriven av Richard Dybeck 1844 i form av två verser till en gammal folkmelodi. Till skillnad från många andra nationalsånger har detta musikverk aldrig officiellt, genom politiska beslut, antagits som nationalsång.

Dybecks två verser är färgade av den då rådande skandinavismen och handlar om Norden snarare än om Sverige. 1910 tillkom två verser med svenskt tema skrivna av Louise Ahlén, men dessa används mycket sällan och förekommer mycket sparsamt även i tryck.


4
: USAs nationalsång - The Star-Spangled Banner

Star-Spangled Banner blev nationalsång i USA den tredje mars 1931. I offentliga sammanhang sjunger man oftast bara den första versen.

Texten skrevs 1814 av den då trettiofemåriga poeten Francis Scott Key efter att han hade sett beskjutningen av Baltimore under 1812-års krig.


En nationalsång som också känns perfekt hopsatt med höjningar och en underbar start där man direkt känner lite extra för sången.


5
: Kanadas nationalsång - O Canada

Musiken är komponerad av Calixa Lavallée, och den franska originaltexten är skriven av Sir Adolphe-Basile Routhier. Den officiella engelska texten är baserad på en dikt skriven av Robert Stanley Weir 1908 och är ej en direktöversättning av den franska. 1968 gjordes ytterligare ändringar i den officiella engelska texten.

Tidigare var God Save the Queen Kanadas nationalsång och först den 1 juli 1980 fick O Canada denna officiella status.

En härlig nationalsång med "rätt tryck i".



6: Storbritanniens nationalsång - God Save the Queen

England är det första landet där en sång blev etablerad som nationalsång eller kungssång vid högtidliga tillfällen. Detta spred sig sedan vidare till resten av Europa.

God Save the Queen, ("Gud bevare drottningen"), är nationalsång för Storbritannien och flera av dess före detta kolonier.


En klassisk och härlig nationalsång som känns som en glad segerlåt när man hör den.



7
: Brasiliens nationalsång - Hino Nacional Brasileiro

Hino Nacional Brasileiro
(Hino Nacional do Brasil), även kallad Ouviram do Ipiranga, Brasiliens nationalsång. Den ursprungliga melodin komponerades av Francisco Manoel da Silva vid frigörelsen från Portugal 1822 men fick text (av Joaquim Osório Duque Estrada) och blev nationalsång först 1890. I samband med detta ändrades även melodin något.


Härliga toner och god "rythm" som får en att känna glädje.



TYSKLANDS nationalsång har också börjat att etsa sig fast hos mig nu och jag gillar den mer och mer.
Mycket beror självklart på mitt innebandyjobb som instruktör och förbundskapten för Tyska herrlandslaget,  och då vi alltid under våra Nations Cup, landslagsmatcher samt också under VM lyssnar till den.
Sanningen är dock att denna hymn faktiskt består av riktigt härliga toner.
Detta lands nationalsång lär med största sannorlikhet smyga sig in på min lista om ett halvår till då jag åter lär ha fått höra den yterligare ett antal tillfällen till.



Tyck nu gärna till om listan eller berätta om vilken din egen favorit bland alla länders nationalsånger är, och helst varför!


Utvecklingsläger på Bosön för U19 killar

Utvecklingsläger på Bosön för U19 Killar


Då var det dags för det så kallade utvecklingslägret på Bosön, denna gång för hela 44 stycken spelare, vilka kan vara aktuella för spel i det svenska färgerna och U-19 landslaget så småningom.
Lägret genomförs mellan 29 april – 3 maj och förbundskaptenen Jan Gustafsson kommer att hålla ett extra öga på spelare som kan vara intressanta inför VM som kommer att spelas ungefär om ett år.
På Bosön genomför spelarna både taktiska träningspass, innebandyteori i framförallt kost och näringslära samt även den så kallade fysprofilen.


Att man genom att ha blivit uttagen till detta läger gör att fått ”extra ögon” på sig utav landslagsledningen är känt, och gör man ett bra utvecklingsläger så är chansen stor att man finns med i den härliga svenska gula landslagströjan i framtiden, i alla fall de spelare som är villiga att fullfölja sina träningar, men också de som kanske också även är villiga att börja att lägga om en del i vad gäller kost och träningslära.


Västergötland har fått med 3 spelare till detta läger, där merparten utav spelarna är födda 1992.

Kasper Hedlund, Hide-a-lite Mullsjö AIS,
en spelare som är en riktig pådrivare och med ett perfekt passningsspel. Han är bra i så väl offensiven som defensiven och besitter en fantastisk bra spelförståelse.

Jesper Sankell, Hide-a-lite Mullsjö AIS,
är en spelare som jag alltid trott på kommer att bli något riktigt stort, och det känns ännu skönare att det finns ledare i Västergötland som både ”dissat” och tryckt ner denna fantastiska innebandyspelare. Glädjer mig massor med att ”Sankan” fått chansen på allvar och att han nu får visa vad han kan på ännu en nivå. Tror att denne spelare utan tvekan kommer att dra på sig landslagströjan så småningom.

Adam Lomstad, Hide-a-lite Mullsjö AIS,
en defensivt stark spelare men också en back som har härliga offensiva kvalitéer. Han har växt snabbt i sin spelutveckling och har visat under sista året att det går att utvecklas i massor om bara den rätta viljan finns där.






Samtidigt som det är härligt att dessa tre tagit plats på utvecklingslägret så finns det även andra som jag gärna också hade sett där. Men det är observatörerna och förbundskaptenernas uppgift att ta fram de namn som de anser passar, så självklart överlämnar jag truppen till dem.

Ändå finns det namn som jag gärna sett där på Bosön också och som jag faktiskt verkligen tycker borde fått chansen, fast man kan alltid hoppas att den kommer i framtiden i stället.
Dessa spelare från vårt distrikt är:

Joel Fjällström-Nilsson, IBK Lockerud Mariestad,
en fantastisk bra målvakt, vilken jag fått äran att ha och göra med i distriktslagssammanhang också. Han har en vilja att vilja utvecklas och en stor potential att verkligen bli något stort. Lockerud skall vara glada över att denna ”Stöpenkille” valde spel med dem och jag hoppas att han vågar ta ytterligare några kliv i sin ”innebandykarriär” så småningom. Tycker väl dock att utav de 4 målvakter som får åka till Bosön så är i alla fall Joel Fjällström-Nilsson minst lika bra som 2 och betydligt bättre än en, men det är säkert något som förbundsledning har hittat och som inte vi andra ”innebandynördar” tagit del utav.

Pontus Jääskö, Borås IBF Thunders,
en defensivt stark back som alltid gör sitt yttersta i de defensiva områdena på banan. Har ett mycket bra markeringsspel och kommer att utvecklas flera klasser till som innebandyspelare under nästkommande säsong.

Det som också kan vara en del i att dessa två ”Västgötar”, beskrivna ovan,  inte får plats på Bosön kanske är att de spelar i en alldeles för låg division, det brukar ju aldrig gynna när ledningen tar ut sina landslagsspelare. Så skall de i framtiden få dra på sig den gula tröjan så behöver de nog ta klivet upp i divisionerna. I dagsläget klassas ju faktisk div 3 (nya div 2) som näst intill en ”korpserie”.

Tror dock att båda dessa spelare också kommer att ta klivet in i ”finrummen” så småningom, allt hänger bara på vad de själva egentligen vill, och vad de är beredda att satsa!

 

Nedan följer hela truppen som är uttagen till Bosön, Stockholm:



Här är truppen:


Målvakter:

Alexander Mirksic, Billingsfors IBK
Peter Stenberg, Partille IBS
Viktor Svendsen, Röke IBK
Victor Sjöstedt, Hagfors IBS

Utespelare:

Oliver Borgqvist, Järfälla IBK
Martin Carlsson, Caperiotäby FC
Philip Cauwenhed, Storvreta Ungdom IBK
Rasmus Christiansson, Kais Mora IF
Adam Colling, Karlstad IBF
Robin Crantz , Malmö FBC
Max Dyrhage, Bele Barkarby IF IBF
Albin Englöw, Hagfors IBS
Jesper Fransson, IBF Dalen
Adam Fredriksson, RIG Umeå IBF / Södertälje IBK
Pontus Hallberg, Partille IBS
Marcus Hallman-Öster, IBK Luleå
Kasper Hedlund, Hide-a-lite Mullsjö AIS
Jonatan Hirvonen, Surahammars IBF
Kasper Hydén, Färjestaden IBK
Magnus Jansson, IBK Alba
Wiktor Johannesson, IBK Alba
Emil Johansson, RIG Umeå IBF / IBK Ersboda
Jakob Jonsson, Hudik/Björkberg IBK
Anton Josefsson, Linköping IBK Ungdom
Johan Kapple, Lillån IBK
Jesper Karlsson, Hagfors IBS
Alex Kjellbris, Järfälla IBK
Kevin Lieback Asp, Älvsjö AIK
Adam Lomstad, Hide-a-lite Mullsjö AIS
Robin Melin, Visby IBK
Sebastian Nielsen, Älvsjö AIK
Kim Olausson, Huddinge IBS
Joakim Pettersson, KAIS Mora IF
Joachim Rosengren, FBC Helsingborg
Alexander Rudd, RIG Umeå IBF / IBK Alba
Oscar Sander, RIG Umeå IBF / Karlstad IBF
Jesper Sankell, Hide-a-lite Mullsjö AIS
Simon Sedin, Örnsköldsvik IBK
Filip Stenmark, IBK Dalen
Andreas Thulin, Malmö IBC
Joacim Ulvhag, AIK IBF
Dennis Wallin, Kais Mora IF
Viktor Wibring, Hovslätts IK
Daniel Åkesson, Malmö FBC


Välkomna tillbaka till SSL, Västergötlands Stolthet !


Välkommen tillbaka till SSL, Västergötlands stolthet!


För några år sedan myntade jag uttrycket Västergötlands stothet för Hide-a-lite Mulljö AIS, och detta står dem verkligen fortfarande för, i alla fall inom innebandysammanhang, och i mitt tycke.
Förening har saker som INGEN ANNAN förening hittills kan utmana dem med i vårt distrikt, och det är helt rätt och rättvist att föreningen får ta klivet upp i högsta ligan på herrsidan igen.

Föreningen själva profilerar sig som STOLTHET, GEMENSKAP och FRAMÅTANDA, och detta är väl verkligen ord som passar in på denna förening.

Föreningen verkar nämligen ha en stor GEMENSKAP där alla stöttar varandra, tar hand om varandra på ett utmärkt sätt samt också visar intresse för varandra i föreningen, på alla nivåer.
Gör man detta får man också det stora publikintresset föreningen har samt att man framförallt också hittar föreningens ungdomar i hallen under seniorlagets matcher, vilket är ett stort bevis på bra gemenskap.

Att Mussjö har en FRAMÅTANDA går ju heller inte att ta miste på, i alla fall inte i vad gäller att försöka få fram unga lovande innebandyspelare, våga lyfta upp dem i tidigt stadie och där hålla sin framåtanda uppe i vad i alla fall gäller ungdomsutveckling. Denna utveckling är fantastisk i föreningen.
Och hur många andra ungdomslag i denna förening är inte med i toppen och slåss i sina respektive serier, ja det tror jag inte ens jag behöver kolla på, förmodligen är det mellan 90-100 procent som gäller där.

I föreningens framåtanda gäller även hur man ligger i förhållande till matcharrangemang, hemsidan, MAISTV med mera, i jämförelse med andra, och i Västergötland är de definitivt helt ohotade, det är världsklass på dessa punkter.

STOLTHET är sedan något som blir en summering på alla saker som verkligen fungerar och som föreningen jobbar med, och då är väl just STOLTHET något som beskriver allt väldigt väl.
Mullsjö skall just vara STOLTA över sin förening och känna stor STOLTHET för vad de har.

Det är väl just detta som alla vi andra ”småttingar” i Västergötland därför skall vara stolta över också, att vi faktiskt har Mullsjö i Västergötland, för vad hade Västergötainnebandyn vart utan Mullsjö?
Kanske bästa att jag inte svarar för utförligt på detta förresten för då vet jag att det finns personer där ute som tar åt sig i negativ mening.
Men en sak tycker jag ändå vi skall känna, alla innebandyföreningar i Västergötland, och det är att Hide-a-lite Mullsjö AIS är och förblir VÄSTERGÖTLANDS STOLTHET, och vi skall kunna glädjas med detta!



I Nyhemshallen spelades det upp rent fantastiska bilder och scener när Hide-a-lite Mullsjö AIS åter tog sig tillbaka till SSL, och stämningen i hallen kändes just som texten ovanför BLUE FARMERS lyder:

EN FÖR ALLA, ALLA FÖR MAIS!


Blue Farmers förresten, vilka kungar de är och vilken stöttning seniorlaget får utav denna grupp, måste vara underbart att veta att laget hela tiden har dem i ryggen, nästan som en extra spelare på banan.
Dessa killar och tjejer är också en stor bidragande orsak till att föreningen spelar i SSL kommande säsong, för de har nog lyft laget mer än många tror.
På västkusten så har exempelvis Warberg IC sina trogna fans, och man skulle ju faktiskt kunna säga att Mullsjö är Warbergs motsvarighet på ”bygden”.


Med spelare i truppen som bland annat den fantastiska backen KIM HADELUND, vilken i alla fall jag anser skulle kunna spela i vilken SSL klubb som helst idag, och definitivt vara en utav de 4 backarna där, så har laget en mycket bra defensivt offensivt stark spelare som man behöver kommande säsong i SSL.
Och även om förmodligen kontrakten och förfrågningarna på denna spelare är många, så tror jag inte att Kim Hadelund lämnar sitt hjärtas Mullsjö, inte än i alla fall.


JESPER SANKELL är en annan spelare som många i Västergötland både har hånat, ”sparkat på”, haft mycket åsikter om och framförallt ”talat ner”.
Visst har killen inte haft det lätt alltid, men nu om något så har han bevisat för de som sysslat med allt annat än stöttning att han har de kvalitéer som krävs, och att han kan hantera detta på hög nivå.
Tji , fick rent ut sagt ni som inte trodde på honom, och jag hoppas att ni som talde eller talat ner denna spelare nu kan ”gå och dra något gammalt över er”.
Han har bevisat motsatsen för "tyckarna" och kommer att vara en spelare i den gula landslagströjan i framtiden, det är i alla fall jag säker på.


BLÅ HJÄLTARNA är Hide-a- Lite Mullsjö AIS och jag hoppas att de får hela Västergötlands stöttning i SSL kommande säsong, för laget är vårt landskaps stolthet och det kan inget ta ifrån dem!


"Stål-Mange" är 2000-talets Solskjaer


Då var det dags att åter presentera en intervju här på bloggen, och denna gång inte med ingen mindre än Magnus "Stål-Mange" Svensson, från Warbergs Innebandyklubb, i mångas ögon världens målfarligaste spelare och den spelare som kan avgöra som mest när man som mest också behöver det!


 
”Stål-Mange”  är  2000-talets Solskjaer

En västkustvind av sällan skådat slag, en sådan som alla bara njuter utav när den väl visar upp sig, och visst är det en perfekt beskrivning på Magnus Svensson, den magiska nummer 20 i Warberg IC.



Trivs på Västkusten

Att Magnus Svensson, Warbergs speciella poängmakare, avgörare och målmaskin trivs på västkusten går inte att ta miste på.

När det äntligen var dags för att ta klivet från moderklubben Vinberg IBS så föll sig valet helt naturligt nämligen på Warberg Innebandyklubb, och även om andra innebandyföreningar velat knyta till sig denna ”Superstar-Svensson” så har han alltid vart västkusten trogen.


-          Har alltid trivts här nere på västkusten, och detta gjorde att när jag väl skulle ”byta upp mig” till en förening på högre nivå så var valet utav Warberg Innebandy inte så svårt. När frågan väl kom så hade jag också 1 år kvar i skolan, och eftersom Varberg bara låg 3 mil från min hemstad så var det ingen tvekan på mitt val, berättar Magnus Svensson själv.  


Förutom sin moderförening Vinberg IBS så är Warberg Innebandyklubb den enda förening som Magnus Svensson representerat under sin smått fantastiska innebandykarriär.


Redan efter sin första säsong i Warberg innebandy, 2001-2002, så kom chansen så småningom till landslagsdebut 2002-2003.
Debuten skedde i en dubbellandskamp mot Schweiz, och spelort var Falun.


Varför nummer 20 på tröjan?


Magnus Svensson hade mycket fotboll runt sig innan han valde innebandy på allvar, och det var inom denna sport som han fann sin stora idol, nämligen norrmannen Ole-Gunnar Solskjaer.
Att just ”Super-Mange” har haft denne heta avgörare som stor idol passar ju väldigt bra, för är det något Magnus själv är fantastisk på så är det att kliva in och avgöra när det väl gäller, en beskrivning som Ole-Gunnar Solskjaer också verkligen stod för.
Ole-Gunnar Solskjaer gjorde det i Norska landslaget och manchester United och Magnus Svensson har gjort det i Landslag, under SM finaler i Globen samt hur många gånger som helst i Warberg Innebandyklubb.


-          Ole-Gunnar Solskjaer var en grym fotbollsspelare och han spelade i mitt favoritlag Manchester United. Han var en pålitlig spelare och avgjorde nästan alltid viktiga och täta matcher, detta oavsett om han kom in från avbytarbänken. Gillade han som spelare och då föll sig valet utav hans nummer 20 ganska enkelt, säger Magnus Svensson


Att Ole-Gunnar Solskjaer hade ett målsinne utöver det vanliga det kommer vi ihåg som minns denna fantastiske norrman i Manchester United, och att det alltid också fanns en fantastisk inställning från honom var underbart att se.
Något som faktiskt även här speglar nummer 20, Magnus Svensson i Warberg Innebandyklubb.
Magnus själv menar nämligen att just inställningen och den rätta viljan i att vilja avgöra matcher samt att han fått ha ett bra målsinne är de viktigaste punkterna som tagit han till den fantastiska innebandyspelare han är idag.


-          Jag har alltid levt på min inställning och vilja, oavsett om det är till match eller träning. Målsinnet är nog dock idag min absolut främsta styrka men jag försöker även att fortfarande utvecklas både inom passningsspelet och tekniken, berättar Magnus.


Kanske man kan säga att nummer 20, Magnus Svensson, ”Stål-Mange”, är 2000-talets Ole-Gunnar Solskjaer?




Magnus Svensson, Warberg IC
Foto: Bildbyrån



”En tränarframtid väntar”

När väl denne fantastiske Magnus Svenssons innebandyspelande karriär är över så lär han nog vara ett hett namn på tränarmarknaden, för alla vill väl ha en tränare med rätt inställning, vilja och en som vet hur man skall gå till väga för att vinna och avgöra matcher.


-          Ja det är nog så att det skall mycket till om jag inte blir tränare när min spelarkarriär är över. Vill nog mycket till om jag inte skall hamna i ett bås i framtiden. Fast hoppas det är många år kvar som spelare innan jag behöver börja fundera på detta.


Den innebandyförening som i framtiden dock får Magnus Svenssons understöd och hjälp kommer nog att utvecklas på ett fantastiskt sätt, det tror jag att de flesta innebandykunniga personer i Sverige är övertygade om.
Fast skall förmodligen mycket till för att denne Västkustkära person skall lämna Warbergs Innebandyklubb, och kanske är det i stället så att om några år så för Magnus Svensson Warbergs Innebandyherrar till fler fina titlar inom innebandyvärlden, inte som spelare utan som innebandytränare.



Första SM-guldet sitter i minnet

Ett starkt minne som Magnus Svensson har är första SM-guldet som han tog med Warberg Innebandyklubb under säsongen 2004/2005. 

Visserligen hade Warberg Innebandyklubb tagit ett SM-guld tidigare, säsongen 1997/1998, men detta då utan Magnus Svensson


-          Ja det sm-guldet 2005 minns man mycket väl och klart att sådant finns med i ens minne livet ut, men minns även straffavgörandet i Globen 2007/2008, mot AIK, starkt, det var en härlig tillställning, berättar Magnus.


Straffavgörandet som Magnus syftar på är det straffavgörandet som ledde fram till Warberg Innebandyklubbs 4 guld genom tiderna, detta under SM-slutspel 2007/2008, och med ett avgörande som var helt otroligt.

Warberg Innebandyklubb var denna säsong regerande mästare, detta efter att ha vunnit guld även säsongen 2006/2007.
Laget hade segrat i grundserien, detta i storartad stil, men när det väl var dags för final i Globen inför hela 14.397 åskådare, blev det en ”nagelbitare” för de som fanns på plats.

Matchen mellan AIK och Warberg Innebandyklubb slutade oavgjort, 4-4, efter full tid och så även efter att sudden-death tiden var spelad.
Det var då ett straffavgörande fick komma att avgöra denna final 2007/2008.
Ett straffavgörande som kom att avgöras utav Magnus Svensson själv då han till slut avgjorde med en grym straff och Warberg Innebandyklubb fick åter ta på sig guldhattarna.

Magnus Svensson vann själv också slutspelets poängliga på hela 21 poäng, detta fördelat på 16 mål och 5 assist.


Nedan följer fakta från denna magiska SM Final 200/72008:

FINAL, Globen, 19 april 2008

Warberg IC - AIK IBF 5-4
(2-1, 1-2, 1-1, 0-0, 1-0) str


Mål:
0-1 (2.34) Patrik Edgren (Mats Carlsson), 1-1 (5.15) Jim Canerstam (Magnus Svensson), 2-1 (6.51) Karl-Johan Karlsson (Mattias Hasselström), 2-2 (31.29) Patrik Edgren (Kristoffer Kranberg), 2-3 (32.24) Niklas Jihde (Conny Vesterlund), 3-3(36.26) Magnus Svensson (Jim Canerstam), 3-4 (41.00) Fredrik Djurling (Niklas Jihde), 4-4 (49.16) Joakim Andersson (Tony Eriksson).

Straffmål, Warberg:
Mathias Larsson, Mikael Holmer, Magnus Svensson. AIK: Conny Vesterlund, Niklas Jihde.

Utvisningar, Warberg:
3x2 min , AIK: -.

Domare:
Thomas Andersson och Kalle Fahlander.

Publik:
14 397 (Globen, 19 april 2008).





Warberg Innebandyklubb, Svenska Mästare 2008




FEM SNABBA MED MAGNUS SVENSSON:


FAVORITMAT:
Utan tvekan sambon Liselottes hemlagade mat

FAVORITDRYCK:
”Bubbelvatten”

FAVORITGODIS:
Smågodis är klart bäst men gillar inte lakrits

FAVORITFILM:
Komedier är klart bäst

DRÖMRESA:
Vill till Thailand, och så blir det så fort ”karriären är över”!


/Micael Svensson


Visste ni att detta var VIBFs målsättningar?

Har för skoj skull tagit fram en del saker som Västergötlands Innebandyförbund satt upp som mål att lyckas med under några år eller att utveckla.
Var faktiskt kul att sitta och se lite hur en del förbund tänkt samt uppnått sina mål när man tittade runt bland dessa lite och jämförde.

Ni läsare, främst från området där jag då kommer ifrån, Västergötland, får själva kommentera och bedömma vad ni anser.

Målsättningar gällde ju mellan 2007-2010, så det kanske är dags att analysera dem nu. Undra förresten vilka som skall sitta och göra detta?


VÄSTERGÖTLANDS INNEBANDYFÖRBUND


Verksamhetsidé

Västergötlands Innebandyförbunds verksamhetsidé är att, på ett effektivt sätt, administrera, utveckla och marknadsföra innebandyn i Västergötland. Verksamheten skall präglas av offensivt nytänkande och framåtanda.

 

Vision


Västergötland IBF skall ha en ledande position inom Svensk innebandy.

 

Målsättningar 2007-2010

Västergötlands IBF:s organisation skall bestå av personer som har nödvändig kompetens inom sitt ansvarsområde. Både ideellt arbetande och anställd personal ska uppleva arbetet inom Västergötlands IBF som utvecklande och stimulerande.

Västergötlands IBF ska höja domarkvalitén.

 

Västergötlands IBF skall bedriva ett bra utvecklingsprogram för talanger, ledare och förtroendevalda.

 

Västergötlands IBF skall öka antalet dam och flicklag i seriespel.

 

Västergötlands IBF skall jobba aktivt för att alla kommuner skall ha minst en innebandyförening.

 

Västergötlands IBF:s Distriktslag skall ta SM-guld.

 

Västergötlands IBF skall hjälpa föreningar att påverka kommuner att anpassa idrottshallar för innebandy vid nyproduktion och även i befintlig anläggning.

 

Västergötlands IBF skall ha flera lag i förbundsserierna.

 



Domarkommitens målsättningar
 

 

Mål för säsongen 2009-2010:  (Årets säsong som gått!)

 

DK skall ha minst 4 protokollförda möten.

 

DK skall genomföra distriktsdomarkurs.

 

DK skall genomföra två nybörjarkurser.

 

DK skall öka antalet domarobservationer.

 

DK skall genomföra en observatörsutbildning

 

DK skall närvara på SIBFs DK.s och VIBFs ordförandekonferens

 

DK skall anordna en träff med domarna mitt i säsongen.

 

DK skall vidareutbilda distriktets  Domarobservatörerna.

 

 

Målsättningar 2007-2010

DK skall bestå av personer som har nödvändig kompetens inom sitt ansvarsområde.

DK skall höja kvalitén på domarutbildningen.

 

DK skall öka antalet domare i distriktet.

 

DK skall jobba aktivt för att rekrytera fler kvinnliga domare.

 

DK skall ha flera domarpar i förbundsserierna.

 

DK skall rekryter oberoende domarobservatörer



Tävlingskommitens målsättningar 2007-2010:


TK skall bestå av personer som har nödvändig kompetens inom sitt ansvarsområde.

TK skall jobba för att få föreningarna att lämna in alla uppgifter i god tid.

 

TK skall öka antalet föreningsobservationer.

 

TK skall jobba för att öka antalet deltagande lag i senior DM.

 

TK skall jobba för att öka antalet dam och flicklag i seriespel.

 

TK skall jobba för att minska antalet sena utdragningar ur seriespelet.

 

TK skall utveckla en lathund till domarna vid bestraffning.






Som sagt HUR har det egentligen gått, VART FINNS SANNINGEN och VÅGAR NÅGON tycka till om den?


20.29, 2010-02-15, ALLTID I MINNET!


20.29, 2010-02-15, ALLTID I MINNE !

Då har en utav de stora fått lämna vår planet, kanske den allra största, I ALLA FALL FÖR MIG.


Personen i fråga har alltid varit ett STORT föredöme i det han har tagit sig för, oavsett om det handlat om idrott eller i det ”normala livet”. 
Och han har verkligen alltid prioriterat andra före sig själv.
Viktigast har nämligen alltid varit att andra skall ha det bra, må bra och leva bra.


Många utav oss lever med stora drömmar om att bli något riktigt stort inom idrotten, inom arbetslivet eller bara drömmer om att ha en massa pengar.
Personen jag skriver om har aldrig haft detta som ett mål, han har alltid i stället levt för de han har haft och varit nöjd med detta.

Tänk om vi hade kunnat tänka så idag, det är det verkligen inte många som gör så.


Denne man har också vid ett tillfälle sagt till mig, detta när vi satt och pratade en kväll för något år sedan:


Det är bättre att glädjas åt andras lycka, än att glädjas åt deras misslyckande. Ett misslyckande mår ingen bra utav, varken, jag eller du, så hur kan man då glädjas åt att någon misslyckas med något!


Fantastiskt att egentligen en människa kan leva med dessa tankar, det gör verkligen en person till en STOR PERSON, även om han inte har någon konungatitel eller mästartitel.
Med detta leverne och sådana tankar är man alltid en stor konung och en mästare alla kategorier, detta oavsett hur man lever eller har levt sitt liv, det anser i alla fall jag.


VAR NÖJD MED DET DU HAR OCH FÖRSÖK ATT GÖRA DET BÄSTA UTAV DET, OCH GLÄDS MED DETTA!


Denne fantastiske person är också en person som alltid funnits runt mig och min uppväxt, mitt idrottande och mitt liv. Vi har alltid haft en väldigt speciell kontakt med varandra, och speciellt under de senare åren.
Han har verkligen alltid funnits där och står för något som jag aldrig kommer att kunna göra, han var en helt fantastisk människa och hans livsglädje under stora delar utav sitt liv har varit fantastisk att se, finns nog ingen i hela världen som har något ont att säga om denna person.

Han har varit mitt föredöme, min vän och en inspiration i livet.
Vi har spenderat mycket tid ihop och har verkligen både skrattat och gråtit tillsammans.

Saknad efter denne människa och fantastiska person kommer att sitta i, för alltid, forever and ever!

TÄNK PÅ:
DET HANDLAR INTE OM HUR MÅNGA ÅR DU LEVER, UTAN DET HANDLAR OM HUR DU HAR LEVT DESSA ÅR !


Min MORFAR, Evert Carlsson, lämnade denna värld, 20.29, 2010-02-15, och jag saknar dig redan, ofattbart mycket.


ps. är det någon som får ett fantastiskt och rikt liv efter detta så är det morfar, han om någon har förtjänat det. ds



 
                                                             FOTO: MICAEL SVENSSON



TILL VÄRLDENS BÄSTA MORFAR:

FÖLJANDE LÅT ÄR TILLÄGNAD MIN MORFAR, EVERT CARLSSON:


http://www.youtube.com/watch?v=-uIQp9Dqcrw


LÅT:
TO WHERE YOU ARE

TEXT/MUSIK: RICHARD MARX, LINDA THOMPSON, DAVID FOSTER

ARTIST: JOSH GROBAN


TO WHERE YOU ARE


Who can say for certain

Maybe youre still here

I feel you all around me

Your memories so clear

 

Deep in the stillness

I can hear you speak

Youre still an inspiration

Can it be

 

That you are mine

Forever love

 

And you are watching over me

From up above

 

Fly me up to where you are

beyond the distant star

I wish upon tonight, to see you smile

If only for a while

To know youre there

A breath aways not far to where you are

 

Are you gently sleeping

here inside my dream

And isn’t faith believing

All power cant be seen

 

As my heart holds you

Just one beat away

I cherish all you gave me

Everyday

 

Cause you are mine

Forever love

Watching me from up above

 

And I believe that angels breathe

 

And that love will live on and never leave

 

Fly me up to where you are

beyond the distant star

I wish upon tonight, to see you smile

If only for a while

To know youre there

A breath aways not far to where you are

 

I know youre there

A breath aways not far to where you are


Idrotten har många hjältar

Idrotten har många hjältar

 

HERO eller HJÄLTE som vi säger på svenska är något som alltid har funnits, i alla tider, detta oavsett om det varit förebilder för unga killar och tjejer eller om det bara varit mamma och pappa som varit så kallade hjältar.

Hjältar är klingande för något positivt.

 

Inom idrotten så finns det massor utav hjältar och ”heros”, men dessa är inte de spelare som tjänar orimligt med pengar eller de ledare som lyfter månadslöner som en vanlig arbetare inte ens kan uppnå på ett helt liv eller leverne.

Hjältarna inom idrotten måste vara ungdomsledarna, de ledare som lägger ner hela sin själ i att skapa något bra, lyfta fram eller bara glädja unga killar och tjejer och ge dem en chans att komma ihop och skapa härliga gruppkänslor tillsammans.

Dessa ledare och tränare unnar jag allt gott de kan få, och jag tror ibland att det kanske till och med är mer värt att se en ung kille eller tjej lyckas på grund utav att man som ledare skapat något bra för dem, än att se en spelare med en hutlös månadslön göra ett mål, ett mål som han ändå kanske borde ha gjort med tanke på den lön han får för att göra detta.

 

Glädjen i barns ögon och på kroppsspråket när de lyckas prestera något inom idrottens värld är bland det underbaraste som finns och ibland kan man tro att en 8-10 åring mer eller mindre har tagit VM guld, detta när personen i stället faktiskt bara gjort en bra sak på en rolig träning eller lyckats klara något den inte gjort tidigare.

Detta är för många tror jag egentligen minst tio gånger mer värt än exempelvis ett inslaget kvalmål i fotboll.

Att ställa upp för någon, att vara uppoffrande och att hjälpa de som verkligen behöver hjälp är väl bra beskrivningar på alla våra ungdomsledare där ute i landet.

Dessa är ju de som idag både lyfter fram och skapar morgondagens stjärnor, eller bara skapar glädje, harmoni och gemenskap för många barn och ungdomar under flera års tid.
Vad kan vara viktigare inom idrotten?

Allt för många tränare på högre nivå idag är endast på plats för att lyfta ut lite ”extra” ekonomiskt arvode samt självklart, förhoppningsvis, försöka utveckla laget en del också.

Hos en del seniortränare lyser "pengalyftet" dock igenom väldigt mycket, medan andra faktiskt försöker ta den ekonomiska delen som en betalning för de slit han eller hon tänker eller kommer göra under en hel säsong.
De tränare, som verkligen ger max av sig själva, jobbar hårt så att det syns att laget tar några extra kliv framåt, utvecklar lagets spelare samt också har viljan att vilja understödja och lära ungdomsledarna och ungdomsspelarna och klubben något skall höjas extra mycket för sitt sätt att leda på seniornivå.
Dessa betalar jag gärna själv ut ersättning till då de hjälper till att se till att idrotten lyfts framåt och inte bara att deras egen ”hushållskassa” växer mer och mer.
Att yngre lag och ungdomsledare får tillfället i akt att ta del av seniorverksamhetens kunskaper är viktigt, för ibland kanske inte dessa ledares stora engagemang räcker till för laget de tränar eller leder.
Understöd behövs alltid och det är faktiskt vår skyldighet som seniortränare att se till att detta understöd ges till de idag så viktiga ungdomsledarna.

Jag högaktar de ungdomsledare som idag ordnar med sina lags matchställ, träningsmaterial, vattenpåfyllningar, sjukvårdsmaterial, träningar, matcher, resor till och från matcher med mera, samt också samtidigt agerar ”extra pappor” eller ”extra mammor”, detta på ett fantastiskt sätt.

Undra vilken seniortränare som idag hade gjort detta, utan att få något extra betalt?

Vi behöver vara mer rädda om de ungdomsgrupper och ledare vi har och även ge dessa stora möjligheter, precis som seniorverksamheten, att utvecklas.

Ungdomsledarna är, och borde vara våra hjältar inom idrotten, ingen annan.

De är dessa som ser till att idrotten fungerar, och vad hade egentligen seniorverksamheten vart utan ungdomsdelen?
Ingenting!

 
Vad står egentligen ordet HJÄLTE för, och vad menas med ordet?
Om man slår upp ordet i en ordlista så beskrivs ordet på ett ställe med följande text:

Hjälte = är i allmän betydelse en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära.

Hjälte = modig och självuppoffrande person.

Dessa förklaringar är tillägnade er ungdomsledare inom idrotten, ni är utan tvekan mina hjältar inom denna ”värld”!


Till alla ungdomsledare inom idrotten:

Var stolta över er själva och för det ni gör för idrotten och livet som helhet.

Ni gör en fantastisk insats och vi är er evigt tacksamma för det ni genomför!

 


Sverige, Tyskland, Estland & Australien

Sverige, Tyskland, Estland & Australien

Under landslagshelgen i tyska orten Halle, där 9 timmars träning samt teori stod på spel så höll jag mig som förbundskapten också så klart uppdaterad på vilka lag som skulle komma att hamna i vår VM grupp till VM i Finland 2010, i December.

Landslagssamlingen i Halle gick riktigt bra och upplägget var en avläsning inför den slutgiltiga landslagstrupp som senare under sommaren skall tas ut och som skall presenteras i Tyskland för förbund och innebandyintressenter.
Innan den uttagningen står även en Nations Cup på spel i April.

Kul att ha funnit en del nya intressanta namn samt att en del ”äldre och rutinerade” landslagskillar nu går riktigt bra igen.


Helgen upplägg var inriktat mot olika moment i olika faser och uppbyggnader, detta för att jobba både med kunskap och utvecklingsdelar inom spelförståelsen samt spelets olika matchmoment.

Målvakterna fick svettas en del under passet första del under lördagen, detta då vi jobbade med målvaktsutvecklingsmoment, där jag främst i övningarna studerade målvakternas grundställningar, förflyttningar och rörelser, samt hur de läste av spelare i olika situationer vid avslut.

Efter en 70 minuters hårt arbete med fokusen på målvakterna (vilka i många föreningar faktiskt glöms bort lite för mycket!) så kändes det som att det var dags för nästa steg, passningsutveckling och löpteknik med boll i olika situationer.
Slutfasen på passets första del denna lördag blev sedan spelutvecklingsdelar där vi läste av spelarnas olika taktiska spelförståelsedelar.

Måste säga att första passet var jag riktigt nöjd med och det var härligt att se sådan intensitet på ett träningspass, som ändå varade totalt sett lite över 3 timmar, med små break då också vill säga.
Detta var nog det klart bästa passet under helgen, och det var skönt att ha den inledningen på en landslagssamlingshelg.


         

         


       




Som sagt, under helgen fick vi också reda på våra motståndare i VM i Finland i December, Sverige, vilka vi visste tidigare, men nu var det också klart med Estland och Australien.

Vad kan man då säga om dessa länder som vi får ”äran” att möta i VM:


SVERIGE:

Vad skall man egentligen säga, aldrig tidigare har nog ett svenskt landslag varit så sugna på att vinna VM guld som nu kanske, detta då de faktiskt måste ”ta tillbaka” guldet igen. Och att de faktiskt kan göra det på Finsk mark.

Sverige blir en motståndare som vi inte kommer att kunna rå på hur vi än gör, och hur bra vi än spelar, men visst hade ett överraskande resultat varit kul.
Och vi försöker verkligen bygga för att försöka skapa något bra, även om det kommer att bli hur svårt som helst.


ESTLAND:

Var väl i ärlighetens namn det landslag jag hoppades mest på från kvalet till VM att vi INTE skulle få.

Tycker att Esterna har gått framåt mycket och nu när de är pådrivna utav bröderna Talme från Svenska SSL också. och dessa två gör ju inte landslaget sämre spelmässigt direkt.

Det kommer att stå mellan Tyskland och Estland vilka som blir grupptvåa och får ta sig an Tjeckien i slutspelet, och självklart måste jag hoppas på en Tysk seger mot Estland så vi får möta Tjeckien.

Tror dock att Estlandsmatchen blir rejält tuff och här vill det verkligen till att både spela taktiskt smart och kriga till maxat hela tiden.


AUSTRALIEN:

En härlig nation att möta och med sköna spelare som alltid är glada och positiva.

Tyskland, eller egentligen inget lag i gruppen, skall ha svårt för ”down under”, men väl på ett VM så är säkert Australien grymt hungriga på att ”ta en skalp”, vilket gör att det absolut inte går att ställa ut skorna i denna match.

Får nog ändå när väl gruppen är slutspelad inse att det blir en sista plats i gruppen för Australien, något annat vore faktiskt en rejäl överraskning.


SLUTSPELSUPPLÄGGET I VM 2010:

Härligt upplägg vi fick presenterat för oss och det gör att lagen som är på plats kommer få spela mycket matcher och verkligen kampas om de olika placeringarna, sådant stärker innebandyn (tycker i alla fall jag) och höjer samtidigt glädjen när man ändå är på plats och representerar sitt land.


DM = 19, 20, 21, 22


DM står inte för djävulskt bra Musik (beroende på hur man tolkar det) och det står inte heller för Decenniets Musik.
Bostäverna har faktiskt heller ingenting med innebandy att göra, inte på något sätt alls, även om det förmodligen finns massor utav innebandyspelare där ute, främst från den ”gamla goda tiden” som någon gång i sina stereoapparater , mp3 spelare eller mobiltelefoner, eller kanske till och med i de gamla Sony Walkman apparaterna spelat någonting med:

DEPECHE MODE

Depeche Mode, från England, har funnits och verkat sedan slutet utav 70 talet, och de drar fortfarande fulla hus på sina konserter världen över.

Själv har jag följt bandet sedan ”barnsben” och de har alltid haft en plats i mitt hjärta, kanske faktiskt mer än någon annan musikgrupp någonsin.
Visst har man lyssnat på all möjlig musik, till och från, men Depeche Mode har alltid funnits där.

De som växt upp ihop med mig och som vet att jag alltid haft Depeche Mode som en utav mina absoluta favoritband är nog villiga att ibland påstå att jag är ett riktigt tokigt Depeche Modefan.

Det har blivit många konserter med detta fantastiska band, både på Svensk och utländsk mark under mina år, detta allt sedan jag såg min första konsert 1986.
Då, 1986, var det min pappa som fick ”äran” att köra till min första konsert, och även om han då inte tyckte att det var någon ära direkt, och heller inte speciellt bra, så tycker han nog idag att det är lite märkligt att Depeche Mode fortfarande hänger i och är så stora som de är.
Detta gör att han till och med ibland ”skryter om” att han faktiskt sett Depeche Mode live en gång i tiden, oavsett vad han tycke om det.

Själv så har det under 2009 och 2010 blivit några konserter till med mitt absoluta favoritband, och visst är det fantastiskt att där allt började 1986 så fick jag TISDAG 26 JANUARI fira min 20 Depeche Mode konsert. DETTA KÄNDES HUR GRYMT SOM HELST!
Finns till och med på bild där ifrån, Skandinavium 26/1, och de som vet vem jag är kan lätt finna mig på bilden.




Never let me down again - Från Skandinavium 2010


Se det magiska i när 44.000 händer är i luften i parken i Köpenhamn
en varm sommardag 2009:  http://www.youtube.com/watch?v=rvDldRPDAeY&feature=related

Från Globen, Stockholm 2010:  http://www.youtube.com/watch?v=7QJFuMRHPEg&feature=related



Stockholm och Globen, 31 Januari blir alltså min 21 DM Konsert och sedan väntar Dusseldorf och min 22 konsert.

Efter detta är frågan om: BLIR DET NÅGON MER?

Jag har svarat på den fråga många gånger och nästan alltid sagt NEJ varje gång, men nu måste det väl verkligen varit den sista turné denna grupp gör.
Fast man verkar aldrig riktigt veta med DM = Depeche Mode!


Skandinavium (26/1) måste jag faktiskt ge ett litet underbetyg, INTE till bandet Depeche Mode, för både Martin L. Gore och David Gahan kändes på riktigt gott humör, utan till publiken.
Faktiskt ämsta publikinsatsen på en Depeche Modekonsert som jag någonsin vart på.
Men man kan väl inte få allt!
Känns sorgligt att konstatera men så är fallet.
Fler DM fan med mig tyckte faktiskt likadant!


Köpenhamn konserten ,konsert nummer 19 med Depeche Mode, i somras, var en fantastisk konsert, och publiken i sin tur var verkligen härliga att skåda. VILKEN KÄNSLA DET VAR!
Har nu ordnat så jag har hela konserten på CD också, vilket känns ännu bättre!

En utav de absolut bästa låtarna från Köpenhamn: Slutlåten WAITING FOR THE NIGHT
Finns här en inspelning utav låten (fast från Barcelona), magisk stämning:   http://www.youtube.com/watch?v=3Y3auGkKYA0


Bjuder här på låtlistan från Köpenhamn, detta då vi på Parken fick höra hela 3 extra låter än på de spelningar som gjordes i Skandinavium eller i Globen.


LÅTLISTAN FRÅN KÖPENHAMN:

 

In Chains

http://www.youtube.com/watch?v=tUc3lqHprzw


Wrong

http://www.youtube.com/watch?v=L2GaCnAiuvo


Hole To Feed

http://www.youtube.com/watch?v=QhcrxKFsnFg


Walking In My Shoes

http://www.youtube.com/watch?v=JkfXjrKtbss

 

Från Parken: http://www.youtube.com/watch?v=iyLR1M0q0i8

 


It's No Good

http://www.youtube.com/watch?v=HFe6oqtjD_8


A Question Of Time

http://www.youtube.com/watch?v=RwCBHP4cocc&feature=related


Precious

http://www.youtube.com/watch?v=fsLzVhAC-JA&feature=related


Fly On The Windscreen

http://www.youtube.com/watch?v=4dBtfeoXM8I


Little Soul

http://www.youtube.com/watch?v=DxmdQZaR1GI


Home

http://www.youtube.com/watch?v=nRFAS9FAvk8


Come Back

http://www.youtube.com/watch?v=3msaH1ET56s


Peace

http://www.youtube.com/watch?v=SvdyV5SYjpw


In Your Room

http://www.youtube.com/watch?v=1wgNA78RoSw

  


I Feel You

http://www.youtube.com/watch?v=ZJtd6GFEnyQ&feature=related

 


Policy Of Truth

http://www.youtube.com/watch?v=VQn0VxSjGDk&feature=related

 


Enjoy The Silence

http://www.youtube.com/watch?v=vc52Dpo8QQ8&feature=related

Från Parken:
http://www.youtube.com/watch?v=KeReEaL0prw

Från Stockholm, Globen 2010:
http://www.youtube.com/watch?v=1FSugNZyoHs&feature=related


Never Let Me Down Again

http://www.youtube.com/watch?v=_GQkPlKNkRM&feature=related

 

Från Parken:  http://www.youtube.com/watch?v=3qGiFFAmbhE

Från Parken:  http://www.youtube.com/watch?v=3qGiFFAmbhE&feature=related 


Encore 1:


Stripped

http://www.youtube.com/watch?v=ZuPuInAMajI

 

Från Parken: http://www.youtube.com/watch?v=pdYKJMm81lw

 


Master And Servant

http://www.youtube.com/watch?v=2Au9i7-xMPo&feature=related


Strangelove

http://www.youtube.com/watch?v=50uh33-XKz4&feature=related


 
Encore 2:


Personal Jesus

http://www.youtube.com/watch?v=7ZEuzxM3_Uk&feature=related


Waiting For The Night  

http://www.youtube.com/watch?v=b7iR39_h-hI

Från Parken:  http://www.youtube.com/watch?v=tdiTIQ-JNVQ



Tänkte även avsluta med några utav, alla mina, DEPECHE MODE favoriter, vilka man inte allt för ofta fått höra på under konserter:

BUT NOT TONIGHT

http://www.youtube.com/watch?v=cvLT48UYCAI&feature=related


SHAKE THE DISEASE
(Ballad med Martin L. Gore)


http://www.youtube.com/watch?v=hfQ4xrGr_Vw&feature=related


LITTLE 15

http://www.youtube.com/watch?v=d6gaghBYFss&feature=PlayList&p=25A95BB07D0D5050&playnext=1&playnext_from=PL&index=28





 


Smutskastning sysslar "de som inte själva kan" med



Konstigt är det väl med all denna så kallade smutskastning som existerar överallt, inte bara inom innebandysammanhang utan också inom nästan all idrotter.
I ”vanliga livet” verkar det också bli vanligare och vanligare som man hellre ”pratar skit” om någon än accepterar eller till och med hyllar någon när denne gör något bra.
LITE KONSTIGT egentligen, eller?

Har fått erfara att inom innebandyn så har denna ”smutskastningsdel” blivit större och större, och kan man trycka ner någon, skapa osanningar eller bara förnedra så verkar det till och med som folk lägger ner mer tid på detta än att på att själv försöka växa med sin egen idrott.
KONSTIGT!

Fast tror samtidigt att ”smutskastningen” egentligen beror på en enda sak:
AVUNDSJUKA

De personer som sitter hela dagarna och skapar olika rykten som sprids, eller som faktiskt orkar lägga ner denna tid på att skapa saker som trycker ner andra, måste vara ganska små i sig själva.
Tror faktiskt inte, om de går till sig själva, att de lyckats speciellt mycket med något i livet, inte mycket de kan vara stolta över i alla fall. 
De har så lite att falla tillbaka på själva att de faktiskt måste "kasta skit" på någon annan, detta för att glömma sina egna misslyckanden, vilka ofta är ganska många.
UNDRA VAD MAN VINNER PÅ DETTA I LÄNGDEN?


Tänk om alla dessa "smutskastare" skulle lägga lika mycket krut på att koncentrera sig, hårdjobba eller utveckla sig som man nyttjar energi på att ”sprida sin dynga”, ja då hade förmodligen dessa personer lyckats rätt bra i livet de också, och de hade sluppit att vara de faktiskt väldigt misslyckade personer de egentligen är, VISST STÄMMER DET?
Fast tyvärr är de personer som sysslar med denna spridning så inne i det som de gör att de faktiskt totalt missar att försöka ta ett steg framåt, i stället ligger fokusen på att försöka trycka ner någon och hellre vara kvar på den nivå man är på.
VILKET TÄNK, SNACKA OM TOTAL AVSAKNAD UTAV EGEN UTVECKLING!


Lycka ligger alltså hellre i att lägga energi på att trycka ner någon eller se någon annan misslyckas

mer än att

Glädjas åt att man själv lyckats genomföra något bra

K O N S T I G T ?

 

Eller är det inte så här egentligen:

DE SOM HELLRE TRYCKER NER ANDRA OCH SOM FÖRÖKER SMUTSKASTA ANDRA är både YNKLIGA och förmodligen VÄLDIGT AVUNDJUKA på de som de personer de trycker ner egentligen gör.
Tror faktiskt att de som smutskastar egentligen vet att de aldrig skulle kunna, eller kan, lyckas med det som ”smutskastoffret” egentligen redan har gjort eller strävar emot. 
I detta skede är det alltså lättare då att trycka ner än atts e till sin egen kapacitet. 


Med andra ord
= Smutskastaren är redan en så kallad ”född förlorare”, och har nog någonstans där inne faktiskt också redan konstaterat detta själv.
Denne person mår nog inte så speciellt bra egentligen heller, och kommer förmodligen få ett ganska tragiskt liv när han/hon blir äldre.


TROR ATT SÅDANT ALLTID SLÅR TILLBAKA PÅ NÅGOT SÄTT, FÖRR ELLER SENARE!



Under veckan som gick fick jag själv erfara en rejäl smutskastningsdel, detta då jag ”hängdes ut” på internet med både förnamn, efternamn, bostadsort, arbetsplats med mera, något som såklart inte kändes speciellt bra.
Någon hade gjort sig lustig över mitt namn och mitt jobb och i detta skapat en egen smutskastningsdel.
Något som verkade uppdagas ganska snabbt.


De som kände mig, på riktigt, förstod genast att något inte stod helt rätt till och kontaktade mig så klart.
Genom bra hjälp och ett bra gott ”polisarbete” så klarades flera saker ut, och vissa personer känner sig nog rätt så dumma efter det som hände just nu.
En del kommer förmodligen också, eller har redan, polisanmälts, och kommer nog inte att göra sig lustig på någons bekostnad mer i sitt liv, något man i alla fall kan hoppas på.


Den person som hade skrivit ut texterna med mitt namn med mera på internet var dock lite vilseledd och hjälpte faktiskt i stället sedan till att ”spåra de inblandade” med detaljer om (riktiga) ip-nummer, tider och datum samt adresser, vilket gjorde att skribenten faktiskt skall ha en eloge för att denne insåg sitt misstag och hjälpte till att lösa situationen i stället.


Hade faktiskt heller inte vart kul att anmäla en person som gjorde det som denne trodde var rätt, även om det blev väldigt fel!


Nu mådde man själv inte så bra utav det som inträffade och det är nästan sorgligt att andra över huvud taget agerar på detta sätt, fast som jag sa innan, och flera med mig:
DET BERODDE NOG MEST PÅ AVUNDSJUKA och ingenting annat!
(Det är så man får tänka i alla fall)


Fast som en (vis) man sa en gång:

SISTA IDIOTEN ÄR INTE FÖDD ÄN, FLER LÄR KOMMA!

Något som stämmer ganska bra.

Fast vi kanske får låta dessa ”födda förlorare” hållas ändå, detta då vi innerst inne faktiskt vet att de är ganska ynkliga och små i världen de lever.


TÄNK PÅ:
Att smutskasta och "tycka" är två helt olika saker, vissa tycker det man får tycka och andra smutskastar det man vill att andra inte skall tycka, DET ÄR SKILLNADEN! 



Jobba på alla ni som gör något bra och som i stället lägger energi på att själva utvecklas eller försöker utveckla andra, detta mer än att försöka skapa oreda och "smutskastning"!


VISST KAN MAN NJUTA AV ANDRA SPORTER

Då har man haft lite tid över, suttit framför nätet och faktiskt konstaterat att det finns massvis med andra sporten där ute att njuta utav!

Kände när man satt här och arbetade med innebandy att det behövdes lite annan fokus ett tag, och har märkt att när man väl är inne på youtube.com och letar, lyssnar, kollar och är allmänt nyfiken så rinner tiden iväg väldigt snabbt. Helt plötsligt låg man efter med det man sysslade med, fast och andra sidan fick jag bevittna flera härliga straffar, slag, sparkar med mera.

Tänkte dela med mig lite utav vad jag suttit och fördrivit min tid med, håll till godo och njut:



INNEBANDYSTRAFF

Spelaren Victor Ingemarsson i IBK Alingsås, vilka jag coachade i Båstad Outdoor Open i somras, detta när vi tog en överraskande bronsmedalj där nere.

Straffen är från kaxig då killen får många glåpord från motståndarbänken på väg fram. Att han sedan bara gör ett ryck och retfullt rullar bollen tätt intill stolpen, i knapp styrfart, är hur iskallt som helst!
Motståndarbänken tystnade rätt snabbt också!
 
IBK ALINGSÅS, VICTOR INGEMARSSON

BÅSTAD OUTDOOR OPEN 2009

http://www.youtube.com/watch?v=7Rh3XrTSNUY

 

 


ISHOCKEYSTRAFF

Vad mer kan man begära utav en straffläggare i ishockey, säger bara njut och le!


LINUS OMARK, 31 MARS 2009

STRAFF I MATCHEN MOT SCHWEIZ

http://www.youtube.com/watch?v=b_X5FdpsWpg


 
FOTBOLLSFRISPARK

En inövad frislagsvariant ser man inte allt för ofta, och att Sverige står för en utav de mest "välplanerade" frisparkarna under ett VM är härligt att ha med sig. Brolins inövade variant är världsklass.
 
THOMAS BROLIN, 1994

VM I USA, MATCH MOT RUMÄNINEN

http://www.youtube.com/watch?v=pzV4KNj51Do

 


FOTBOLLSFRISPARK

Appropå inövad, ta en koll på detta.
Att den fungerar är helt otrolig, men snyggt är det!

SNACKA OM INÖVAD VARIANT, ELLER?

http://www.youtube.com/watch?v=rL1vCyhFHXk&feature=related

 


FOTBOLLSPRESTATION

Klart att vår egen superstar och hans magiska prestationsmål från tiden i Ajax också måste tas med som en riktig fotbollsfavorit.
Detta visar hur bra han var redan på den tiden, och vilken gudabenådad fotbollsspelare vi skall vara stolta över att vi har i Svenska landslaget (får vi hoppas i alla fall). 


ZLATAN IBRAHIMOVIC

MAGISKA MÅLET I AJAX, MATCHEN MOT NAC BREDA


http://www.youtube.com/watch?v=Vz5VL3mcso4

 


ISHOCKEYSTRAFF


ZORRO FINNS VISST INOM ISHOCKEYVÄRLDEN


9-ÅRINGEN TOTALCHOCKADE ALLA MED SIN MAGISKA STRAFF

http://www.youtube.com/watch?v=u71EO6BoLZA&NR=1&feature=fvwp

 


BORDTENNIS

Bollkänsla, ja det får man väl säga att våra svenska bordtennisherrar har! 


J-O WALLDNER MOT JÖRGEN PERSSON

SNACKA OM ATT ”VÄNDA MATCHEN” UR ETT SVÅRT UNDERLÄGE

http://www.youtube.com/watch?v=A8IVASo0umU&feature=fvw




INNEBANDY


AIKs innebandyspelare KIM Nilsson kan inte bara hantera en innebandyboll, kolla detta så förstår du vad jag menar!

KIM NILSSON, AIK

VEM SA ATT KIM NILSSON BARA KUNDE SPELA INNEBANDY?


http://www.youtube.com/watch?v=sNOhxetaauI

 


TENNIS


ROGER FEDERER, MAGISKA TENNISSLAG

http://www.youtube.com/watch?v=dUaZ0gn4kNs&feature=PlayList&p=D0A28DEAF8435749&index=3&playnext=2&playnext_from=PL

 

ANDY RODDICK

 

SNACKA OM HÅRDA SERVAR

MAN KAN SÄGA ATT DE ”SITTER DÄR DE SKALL”

 

http://www.youtube.com/watch?v=31xaDOaYTKw&feature=PlayList&p=D0A28DEAF8435749&index=5&playnext=4&playnext_from=PL

 

BILJARD

Vissa verkar kunna göra vad de vill med en "boll", och visst kan man bara fundera över hur det egentligen är möjligt!


http://www.youtube.com/watch?v=e4xtKK7K_cQ&feature=related

 

 

 


Målvaktsutbildningar & avgörande domslut i Gothia Cup 2010



Då var man inne på nya året 2010 och det har visat sig att det rivstartat i rejäl takt.

Redan den 2 Januari genomförde jag en utbildning i Vänersborg, detta i Ledarskap och Träningspassutveckling.

Utbildningen var förlagd i den nya ”skrytarenan” Arena Vänersborg, men måste säga att jag faktiskt blev väldigt besviken på hur den var formad, byggd och hur den fungerar.
Kan fortfarande inte förstå vart alla de över 200 miljoner det kostade att bygga upp den gick till, eller är det bara jag som känner så?


 


Det var i vilket fall riktigt kul att föreläsa i Vänersborg för den gruppen jag hade där, även om jag själv kände att jag inte var i ”högform”. Hade precis vart sjuk och kände mig faktiskt inte som världens bästa föreläsare under denna dag.
Verkade ändå som att mina åhörare tog till sig det vi talade om och att det hade haft en utvecklande dag.

 

Dagen efter föreläsningen i Vänersborg stod GOTHIA CUP 2010 på spel (under några dagar), och där nere observerade jag mina innebandygymnasieelever samt att jag även hjälpte till att coacha hemortens P91 lag, IBK Alingsås, vilka snöpligt fick se sig utslagna i kvartsfinalen mot duktiga Palmstaden IBK.





Vad jag la märke till speciellt under Gothia Cup, alla de matcher jag såg, samt alla de ledare och lag jag talade med, så var det att domarna i årets turnering tog alldeles för många avgörande domslut.
Så skall det väl ändå inte vara?

Vet att 6 lag faktiskt förlorade på just sådana domslut, och det kan aldrig kännas riktigt roligt. Såg faktiskt heller inte ut som att domarna heller tyckte det var speciellt kul, detta då det hettade till rejält efter dessa matcherna när ledare, spelare, upprörda föräldrar och andra löpte in för att konversera med domarna efter slutsignalen.

Det kan ju aldrig heller vara roligt att höra att båda lagen, förlorande och vinnande, tyckte att domarna var lika dåliga och att de faktiskt båda var lika förbannade efter matchen, sådant måste verkligen kännas.

Tycker ändå att många skötte sig riktigt bra, både domare, lag, ledare och hejande föräldrar, vilket gjorde många matcher till en härlig inramning.

Gothia Cup är en riktigt rolig och bra turnering och arrangörerna har skapat något riktigt bra, och att det fortsätter att fungera år efter år är ju också ett bevis på detta.
Hoppas nu bara att man till nästa år ser till att domarna, när de är osäkra, verkligen inte går in och letar fel utan låter matcherna avgöras utav spelarna och inte på grund utav i mitt tycke ”taskiga domslut”.
Efter matcherna vill man ju faktiskt inte som ledare höra från domarna:

-         Jag tyckte att er spelare …….
eller
-         Jag trodde den tog på handen ……
eller
-         Det borde nog varit straff men stod fel så jag såg inget …….


Men domarna har heller ingen enkel uppgift och det är lätt att lägga en förlust på domarna, och faktiskt all för stor fokus just där, detta när man kanske borde koncentrera sig på laget och dess spel i stället.

 

Något som jag börjat jobba extra mycket med det sista så är det MÅLVAKTSUTVECKLING och utbildning, vilket man tydligt kan ses saknas i många föreningar, speciellt på ungdomsnivå.


 


Gamla ledare, tränare eller personer som med fel kunskap instruerar målvakter hur de skall sitta i sin grundställning, hur de skall röra sig eller framförallt i vilket läge målvaktens händer bör hållas försöker idag utveckla unga målvakter, vilket tyvärr ofta gör att det faktiskt blir helt fel.

Det har varit riktigt roligt att under både mellandagarna och nu under helgen som varit fått vara med och utveckla många målvakter på ett bättre och mer effektivt sätt, både seniorer, juniorer och ungdomar. Fast också lite sorgligt att se hur mycket fel det har lärts ut under åren i de föreningar målvakterna komemr ifrån.

Kan man göra en kille glad som är född 1983, och som har stått i mål i många många år, även både i div 1 och div 2, och få han att gå hem och tycka att han lärt sig några nya saker så känns det extra bra, detta eftersom målvakten i fråga också är senior och stått i många år.
Fast härligast är ändå att se de unga målvakter man har på utbildningarna som suger åt sig kunskapen och de små detaljer vi instruktörer ger, detta då de vet att de kan utvecklas genom att "lyssna och lära".

VIKTIGAST är ändå att man nått ut till många unga målvakter som verkligen vill lära sig mer och som tar in alla den kunskap man vill få ut!

Under de 3 pass jag hade i helgen som gick hade jag med mig en god vän och en målvakt som spelat i elitserien, både i Finland och i Sverige, och som faktiskt även fått dra på sig målvaktsstället i år igen, detta för att agera andremålvakt i Caperio Täby FC i SSL.
Målvakten Stefan Flöjt, med massor utav målvaktselitrutin, är en ära att ha med sig på målvaktsutvecklingspassen, och med hans kunskap och vetskap om målvaktsspelet så tror jag att alla, verkligen alla, som deltog i helgen fick ut hur mycket som helst.
Stefan är en perfekt person att jobba med!

Kommer att fortsätta under våren att jobba med målvaktsutvecklingen och i de pass jag jobbar med kommer jag alltid ha med mig en målvakt med god innebandyrutin, vilket alltid känns extra bra. Detta ger målvakterna som är på plats också en "extra kick".
Har redan fått ett par bokningar till inom målvaktsutveckling så det känns extra roligt att det också uppmärksammas mer och mer nu.


Nu under våren blir det även en del Barn & Ungdomsledarutbildningar, där Tibroområdet är nästa anhalt, sedan kommer även en del mental coachning in i bilden och då är det främst innebandy, golf och friidrott som står för de flesta passen.


ETT HÄRLIGT 2010 ÄR IGÅNG, OCH DETTA MER ÄN NÅGONSIN!


Önskar er alla läsare ett riktigt gott 2010 !!


Året 2009 i Bilder

Då var vi snart inne på ett nytt år, 2010, och visst skall det bli skönt att åter se 12 nya och friska månader framför sig.

Många tidningar, skribenter med flera brukar alltid så här i slutet av året summera det med året 2009 i bilder, vilket gör att jag också tänkte avsluta detta fantastiska år på detta vis.

Mycket har hänt och alla bilder får inte plats, då hade det nog blivit ett si sådär 100 sidigt häfte, och det orkar ingen titta igenom.  
Men några roliga och intressanta händelser, och speciella sådana, får ni här presenterade i några bilder, anno 2009.



Innebandygymnasiet i Borås
i Holland, Groningen, på Turneringsspel och "Teamwork
och samverkanshelg".
Tjejerna tog GULDi turneringen och killarna SILVER.


            
GFO 2009 i Holland            GFO 2009 i Holland             GFO 2009 i Holland
Max sätter en straff           Killarna vrålar av glädje       Kapten Skoglund in action




Tar över som förbundskapten för Tysklands herrlandslag
vilka kommer spela VM i Finland 2010.




Distriktslags SM 2009, Pojkar födda 1991/1992.
Västergötland vann sin grupp utan en enda förlust. Laget slogs sedan
ut i sudden-death i kvartsfinalen mot Värmland.


              
Distriktslags SM P17            Distriktslags SM P17                Distriktslags SM P17
"VIBF gänget softar"            Rasmus & Calle VIBF P17         "Number 13"




FINAL 4 i Tyskland, Leipzig. Tyska Cupen i innebandy 2009,
finalhelgen i Leipzig.


          
FINAL 4 i Leipzig 2009       FINAL 4 i Leipzig 2009     FINAL 4 i Leipzig 2009
Härlig helg i Leipzig           Finalsegrarna firar          Presskonferens i Leipzig




Båstad Outdoor Open 2009 med IBK Alingsås.
Laget var turneringens stora överraskning och knep mycket oväntat
en bronsmedalj, detta efter att man åkt ut i semifinlen mot FC Helsingborg.


      
Båstad Outdoor Open 09       Båstad Outdoor Open 09




Landslagssamling i Tjeckien, Plzen 2009.
Träningar & matcher under en helg i Plzen med Tysklands herrlandslag.


     
Tjeckien, Plzen, 2009        Tjeckien, Plzen, 2009
Landslagssamling             Tyskland gav Tjeckien "lilla darren"




     
Projektet : All-Star matchen i Alingsås. 
Alingsåsområdet All-Star  -  Pixbo Wallenstam IBK




     
UHC Red Devils     Adam & Simon som
                           "innebandyproffs" i Tyskland




NÅGRA UTVALDA BILDER FRÅN ÅRET SOM GÅTT OCH SOM ÄR KUL ATT HA FÅTT VARA INVOLVERADE I , PÅ ETT ELLER ANNAT SÄTT.
Längtar nu till ett härligt nytt år!

Önskar ALLA ett GOTT NYTT 2010 !


ÅRSKRÖNIKA 2009

ÅRSKRÖNIKA 2009

Då var det dags att summera året 2009 och vad som har hänt under detta år, för MIN EGEN DEL. Känslan är att det varit ett väldigt fartfyllt år och att det kanske faktiskt varit lite ”för mycket”.
Men det man sysslar med och jobbar med är det roligaste som finns, och det som man faktiskt ville göra när man var yngre, så man har inget att klaga på egentligen.

Tänkte nu gå igen de 12 månaderna som passerat under 2009 för att sammanfatta lite vad man har tagit sig för. Blir en enkel modell där tyvärr allt inte kan få plats, men några viktiga och roliga delar skall jag allt försöka att trycka in.


JANUARI 2009:

*Skrev på ett landslagskontrakt med TYSKLAND där jag fick rollen som förbundskapten under perioden jan2009-jan2011.

Arbetet är likvärdigt det jag genomförde med Tysklands landslag under 2008, detta då jag var anställd som taktisk coach och mental rådgivare.


FEBRUARI 2009:

*Startade mitt LANDSLAGSUPPDRAG med ”storsamling” i Tyska Hohemölsen, fre-sön, där helgens program var att avläsa och genomföra ”fysprofilen” och olika tester på spelarna, detta för att se vart de stod någonstans fysmässigt. Uppstartsdel utav nya taktiska moment genomfördes också.


MARS 2009:

*Började agera MENTAL RÅDGIVARE, inom handboll, åt Kristian Bliznac, handbollsspelare i Alingsås Handbollsklubb, vilken senare även tog SM-Guld i Globen. En riktigt kul del att ha jobbat med och kul att ha lyssnat till hur handbollsspelare på elitnivå tänker när de behöver mentalt tänkandeunderstöd.


APRIL 2009:

*Distriktslagsuppdrag och coach för Västergötland P17 killar, vilka tog sig till kvartsfinal men förlorade där i sudden-death mot Värmland. Västergötland vann den svåra gruppen de spelade i utan ett enda poängtapp.

 

*I slutet utav april månad bestämde jag mig för att skriva ett 1 års kontrakt med IBK Alingsås, hemmaklubben, vilka jag aldrig, trots att jag bott i Alingsås i 13 år, jobbat med tidigare. Var lite sugen på ett ”enklare” tränaruppdrag i en förening igen och framförallt försöka att lyfta klubben i staden man bor i.


MAJ 2009:

*Skrev kontrakt med SWEDEN SPORT ACADEMY att vara instruktör på deras utvecklingsveckor inom idrott under sommaren.

En riktigt rolig del med massor utav idrottsintresserade människor på plats som man fick ”lär in” lite kunskap i. Kommer även att jobba under flera veckor sommaren 2010 med grupper i SSA.


JUNI 2009:

*Åkte ner med innebandygymnasiet till Groningen, Holland för att deltaga i en stor innebandyturnering där nere. Tjejlaget segrade i hela turneringen och killarna kom 2:a. Killarna förlorade finalen på straffar mot ett lag från tjeckiska elitligan.



JULI 2009:

*Efter tuff och hård sommarträning med IBK Alingsås så hägrade ett turneringsspel i Kungshamn, Enghav Cup. Här fick laget möta flera div 2 och div 1 lag men lyckades ändå att ta sig hela vägen till FINAL, där man tyvärr förlorade i sudden-death mot Odelberg/Gustavsbergs IBK (Div 1).

Härliga bevis på att all den tid man lagt ner under ”sommardelen” givit något bra tillbaka.



AUGUSTI 2009:

*IBK Alingsås fick ett ”wild card” i Båstad Outdoor Open 2009 och visade verkligen prov på att man inte var sämsta laget på plats, trots att man kanske egentligen var det lag som rankats sämst innan turneringsstarten.

Alingsås tog sig vidare ur den svåra gruppen bestående av 2 elitlag och ett div 1 lag. Sedan lyckades laget även vinna åttondelsfinalen och faktiskt också slå tillbaka Munka/Ljungby IBK i kvartsfinalen. I semifinalen ställdes man mot FC Helsingborg (SSL), och där räckte man inte riktigt till, förlust med 1-3, efter en mycket bra insats.

 

En TREDJEPLATS blev det i turneringen, en mycket överraskande sådan!



SEPTEMBER 2009:

*LANDSLAGSSAMLING i Tjeckiska Plzen. Träningspass, landskamper och teori stod på schemat, en tuff helg med Tysklands landslag i Tjeckien.

Att våra ”storspelare” också fick stå över denna samling, detta för att se hur andra kunde stå upp var ett hårt men bra val.

Taktiken började att göra susen och Tyskland förlorade faktiskt bara mot ett ”stjärnspäckat” Tjeckien med 4-8, ett mycket glädjande resultat!

Detta är något man tar med sig i vidare landslagsarbete!

 

*Ordnade en ALL-STARMATCH i Alingsås där ”Alingsåsområdet All-Star” fick äran att spela match mot Pixbo Wallenstam IBK (SSL). Storförlust med 1-10 blev det men för spelarna som togs ut i laget samt för publiken så var det en härlig dag i Nolhagahallen.



OKTOBER 2009:

*Startade ett 01-lag i IBK Alingsås, detta mest på grund utav att min son (Sebastian) ville börja spela innebandy. Killarna i laget är riktigt goa och föräldraverksamheten runt laget fantastisk.

Gruppen har idag gått från 10 killar till 19 stycken idogt tränande.



NOVEMBER 2009:

*Resa till Italien och ROM. En del innebandyarbete men mestadels semester, en behövlig sådan. Fick se det fantastiska landet och besökte bland annat Colosseum, Pompeij, Napoli, Vatikanstaten med mera.

Underbara 10 dagar blev det!

 

*Fick äran att träna IF ELFSBORGs fotbollslag i innebandy, en kul del och faktiskt väldigt inspirerande. Gjorde att den ”gråa hösten” tändes lite extra och man ”laddade om batterierna”.

 

*LANDSLAGSSAMLING i Tyska staden Bonn. Tog med mig min systerson som fick göra sin ”prao” som landslagsinstruktör, kul för honom att få testa på något sådan. Han fick åka tåg i förstaklass till Köpenhamn och från Köpenhamn till Hamburg, bo på hotell, träna samt vara med runt 2 landskamper mot Frankrike (som Tyskland vann enkelt). Allt var förmodligen en ganska stor upplevelse för honom och jag förmodar att praoplatsen var en utav de bästa platserna man kan göra prao på när man är 12 år gammal.



DECEMBER 2009:

*Fick ”äran” att åka till VM i Västerås och ta KLU utbildningen i BLOCK 1 och BUL 1 vilket var riktigt roligt.

Att träffa andra ledare på hög nivå och innebandypersoner som kan ”snacka riktig innebandy” är härligt, då slipper man all smutskastning och skitprat, detta då alla redan vet vilken nivå vi olika befinner oss på. Härliga taktiska utbyten och goda samtal samt bra mat och boende i Västerås gjorde helgen till en perfekt innebandyhelg!



Nu närmar vi oss 2010, så GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

 

TÄNK PÅ:

Det finns inget som är omöjligt, det omöjliga tar bara längre tid att uppnå!


Vill ha EXTRA GLÄDJE!

 
Att träna lag med rätt inställning = GER EXTRA GLÄDJE

Alla ledare har väl näst intill under sina ledarår någon gång stött på lag som inte riktigt har den där extra inställningen, viljan eller fokuseringen som krävs för att skapa ett vinnande helhetskoncept i ett lag.
Som tränare är det då svårt att motivera sig själv och prestera sitt eget max, det blir lite halvfokuserat och fel även för en själv i denna situation.

Som ledare så har jag själv alltid haft inställningen att det gett mig så mycket mer extra energi att träna lag som har det där lilla extra som exempelvis:

* Lilla extra som finns för att VILJA prestera något i sin egen utveckling
* Lilla extra i sitt sätt att agera, jobba och slita på så väl träning som match
* Lilla extra i att ha rätt fokusering under träning och match
* Lilla extra i att se laget som helhet och jobba för lagets bästa utveckling
* Lilla extra i att verkligen VILJA utvecklas, VILJAN i att ta till sig nya saker samt VILJA i att vara engagerad och fokuserad i att ta del av nya idéer.

Visst är det så att det krävs mycket av ett lag för att alla dessa bitar skall falla på plats, men om bara alla faktiskt har den RÄTTA VILJAN att vilja just prestera så maxat som möjligt så kan ett lag uppnå fantastiska resultat.

Tittar jag tillbaka på mina egna år som tränare så kan man ibland undra varför man håller på att jobba med distriktslag, både det yngre eller det äldre laget, landslag, samt föreläser som mental coach inom olika elitidrotter, detta kontra till att man i stället faktiskt valt bort både div 1 och div 2 lag de senaste åren, faktiskt till och med assisterande jobb i elitlag.

Svaret är vid eftertanke dock inte så svårt faktiskt:
Distriktslagsspelarna som kommer på de uttagningar och samlingar man har genomfört är nästan alltid maxade under de övningar, spelutvecklande momenten eller de taktiska detaljer i spelet som genomförs.
De syns och det är verkligen killar som VILL utvecklas och har VILJAN att verkligen vilja prestera något.
DETTA KÄNNER JAG INTE ALLTID ATT DET FINNS I ALLA FÖRENINGSLAG, även om det så väl är div 4 som div 1.

Samma är det med landslagsdelen, spelarna som kommer dit, finns på plats eller som blivit uttagna ger alltid det bästa utav sig själva, och detta då oavsett om de spelar i Svenska SSL, Schweiz högstaligan eller Tyska Bundesligan i innebandy. Det är underbart att kliva in och leda träningar samt coacha matcher med ett sådant gäng som verkligen VILL UTVECKLAS och VILL PRESTERA något, även om de redan befinenr sig på toppnivå.


Har själv jobbat i föreningar där den där riktiga viljan att verkligen vilja prestera något extra inte riktigt funnits, OCH DÅ HAR MAN VERKLIGEN TAPPAT FOKUSEN SJÄLV.
Faktiskt har jag i 2 föreningar kört på säsongerna ut ändå, mest för lagets skull, men ändå haft den där känslan att:
DET HÄR ÄR INTE KUL!

Rättvisan säger väl egentligen att då kanske man borde hoppa av just det uppdraget, och visst är det så.
Men som man alltid kommer fram till så blir svaret ofta i stället:

- Jo men det är kul, innebandy är roligt och jag har lovat att köra på.

Hur korkat det än låter så är det ju på detta viset man jobbat ibland, och många mer än mig. Men det är så fel och tar sådan kraft och energi utav sig själv. Man måste kunna säga NEJ, vilket är svårt, det är jag ett levande bevis på också då jag fullföljt uppdrag som jag mer eller mindre mått dåligt utav att vara delaktig i.
Måste ju ändå vara så att är man tränare som känner så då borde laget också till slut känna att ledaren faktiskt inte tycker att det är speciellt kul längre heller och att allt inte står rätt till. Ändå kör man bara på ändå, detta istället för att bryta tränaruppdraget eller lämna laget "bakom sig".
Fast det kanske handlar mer om tränarbrist och rädslan i att inte få någon ny tränare ibland, eller faktiskt om sitt ekonomiska tränararvode.


Har själv jobbat i en förening där de "äldre" totalt ville styra allt och känslan var att de bara spelade innebandy för innebandyns skull, inte varken för att utvecklas eller för att utveckla de yngre. De spelade innebandy och det skulle ingen ta ifrån dem, oavsett hur de tränade, agerade, jobbade och slet eller var som personer.
Man kan säga att det "talades elit men spelades på korpnivå" i ett sätt att beskriva laget!
Att man heller inte ens fick ta ut de lag man ville själv utan att de styrdes utav vissa spelare, och några i föreningen, gjorde att den där extra energin och glöden aldrig riktigt fanns där.
Har man den känslan måste man som ledare tror jag lämna sitt uppdrag, det kan aldrig vara nyttigt att jobba på det sättet.
I föreningen jag var i lämnade jag tillslut självmant uppdraget, detta dock i samspråk med föreningen, detta då jag fick förklara att ingen utav parterna troligen fick ut något utav det.
Finns ingen glädje eller känsla tror jag hos någon part i ett sådant "samarbete".


Andra gången jag klev åt sida i ett uppdrag som tränare, skedde i ett lag i en lägre division, för många (känns som oändlig många år sedan) år sedan, och även då lämnade jag mitt i säsongen, detta då jag inte kände att spelarna verkligen ville prestera det som jag krävde. Visst kanske jag ställde lite för höga krav, men detta måste man göra om man vill nå utveckling, det anser jag i alla fall!

I det skedet så var det skönt att droppa av och jobba med andra saker som faktiskt motiverade en som ledare mer.
Man vill ju hela tiden ha just den där glädjen och energin i sitt ledarskap, något som många tyvärr idag som helhet kanske inte har.
Pengarna på seniornivå kanske ibland styr lite mer än glädjen, och därför vågar man inte hoppa av som ledare!


NU i dagsläget så trivs i alla fall jag som ledare utmärkt, jobbar i en förening som vill utvecklas och ta klivet framåt och där spelarna är med på ens idéer och tankar samt att med landslaget (Tyskland sedan 2007) så är det alltid motiverande!

Väntar in ett nytt härligt år, 2010, och både hoppas och tror att ledare som inte känner att de får ut något i en förening eller att de inte har spelare som vill utvecklas lämnar sina uppdrag och inte bara ser det ekonomiska. Tänk på vad mycket annat man skulle kunna göra, med glädje och energi i stället!

KLU = Kursledarutbildningen


Då fick man ”äran” att åter ta en utbildning inom innebandyn och dess olika förgreningar, vilket aldrig är fel.
Jag anser ju hela tiden att man kan lära sig något nytt och att man aldrig blir fullärd.
Har förresten otroligt svårt för de ledare som aldrig vill gå på ledarkurser, ledarträffar eller utbildningar, detta för att de tycker att de inte behöver det.
Kanske faktiskt är just dem som behöver det!
Under åren har man faktiskt stött på många sådana ledare som tycker att det där med utbildning, ledarkurser eller ledarträffar är rätt överskattat, och må så vara ibland, men oftast inte.
Att få nya inputs, nya idéer samt träffa lite andra ledare och höra deras tankar är alltid bara utvecklande.

Visst så finns de ledare som inte hinner med alla träffar och utbildningar, detta då de har familj och jobb också, men jag är ändå rätt övertygad att om man vill, vill utvecklas, få lite nya idéer med mera så finns det alltid tid för en liten träff och en liten utbildning under några timmar, behöver inte vara mer.

Tror snarare att de som inte vill utvecklas faktiskt i stället menar att de VÅGAR INTE utvecklas, eller VÅGAR INTE visa att de faktiskt kan lära sig något utav någon annan eller att de inte VÅGAR erkänna att någon annan faktiskt kan mer.
Tror att problemet ibland faktiskt ligger mer där än att man inte har tid!


Själv är det riktigt kul att vara ute och jobba med utbildningsdelen och främst då LEDARSKAP och TRÄNINGSPASSUTVECKLING, eller som det blivit mer och mer utav under de senare åren MENTAL RÅDGIVNING/COACHNING.


KLU = Kursledarutbildningen

 


När jag nu fick möjligheten att faktiskt gå denna så kallade KURSLEDARUTBILDNINGEN i Västerås 4-6 December så tvekade jag inte att tacka ja till denna inbjudan. Kul att få vara med i framförallt ”hetluften” under VM i Västerås, men också att få träffa lite ”goa människor” inom innebandyvärlden igen, sådana människor som har den där kunskapen som gör att man kan snacka på allvar med dem om olika innebandymoment med mera.
Ingen som behöver "hävda sig" heller eller försöka visa att man är bättre än någon annan, alla vet att man kan lära sig mycket utav varandra!
Ibland känner man nämligen att det mest surras skit i gästböcker och i olika bloggar om vem som är duktigast hit och dit eller hur dåliga andra är, men här bland dessa ledare och innebandypersoner så är det ”raka rör” med ett gäng som inte behöver hävda sig utan man vet vart man har dem, härlig känsla!

Under helgen tog jag både KLU för BLOCK 1 på innebandystgen samt BUL 1 på innebandyns ungdomsledarstege, så nu har man även de grunderna i att föreläsa för att få ledarcertifiera andra ledare, riktigt kul faktiskt.
Visst har man föreläst inom samma moment och saker tidigare men då inte med SIBFs material som underlag, även om en del går in i varandra.


På KLU delen så var det en del välkända ansikten, vilka man tidigare träffat under utbildningar, VM med mera och man fick många goda timmar tillsammans.
Glenn, Calle och Anders, våra kursledare var också personer som gav oss mycket under helgen, BRA JOBBAT KILLAR!

Vi som skulle deltaga och som var på plats hade allt från speeddejting till presentationer samt att man kanske också bör nämna att den gamla storspelaren Jonathan Kronstrand åt upp godisskålen i ”klassrummet” (hahahahaha). ”Jonte” ,vilken för övrigt var en riktigt ”skön filur”, som man hade beskrivit honom i mina områden.
En härlig helg med goda minnen och mycket bra upplevelser och inputs att ta med sig med andra ord.

 
Till alla som var med så kan jag bara säga = UT OCH UTBILDA ERA ELEVER och se till att NYA LEDARE får den fina utvecklingen de behöver!

Väl mött i hallarna eller till våren igen ............


Man är aldrig värd att vinna!



Har funderat mycket över varför så många ledare, spelare och andra så kallade ”experter” talar om att de var värda att vinna eller att vi var värda en poäng.

Idag när jag fick ytterligare ett bevis på detta i ett mail från en innebandyvän, vilken beskrev att han tyckte att de var värda en poäng efter helgens match, så bestämde jag mig för att skriva lite om detta ämne.

Undrar hur vi tänker där egentligen, att man är värd att vinna!
För att vara värd något skall man väl ha presterat det som alla förväntar sig och framförallt prestera det som allt egentligen handlar om, eller?
Jag anser att man aldrig kan säga att man är värd att vinna eller värd att ta en poäng om man inte gör det!
Idrotten handlar egentligen om en enda sak, och den har de olika idrotterna gemensamt, oavsett vad du sysslar med, det gäller att göra flest mål eller ta flest poäng.
Detta innebär att gör man inte det så har man ju faktiskt inte gjort det viktigaste som det man håller på med faktiskt egentligen handlar om, eller hur?

Visst så är det i yngre åldrar mer tal om att ha kul och att må bra tillsammans, och det håller jag absolut med om. Tränar själv min son och hans 01-lag och vi jobbar med orden, Glädje, Kamratskap och Förståelse, vilket jag redan tycker hans lag har utvecklats mycket i. Laget startades denna höst och har nu gjort ca 10 träningar tillsammans, och det är härligt att faktiskt komma ner på den nivå och träna ibland. Krävs inte så mycket för att göra någon lycklig och för att få innebandyglädjen ”att blomstra” hos spelarna. Tänk om det vore så enkelt inom all seniorverksamhet ibland!

Blev förresten ändå rätt ”mörkrädd” i vad gällande hur man jobbar med barn i den åldern, detta då vi var och spelade en så kallad träningsturneringsdag mot andra 01-lag. Var jätteroligt för ”mina” småttingar att få spela match, även om vi inte hade tränat ihop så mycket. När vi dock hörde att vi skulle möta 2 andra lag som tränat ihop under något år, och lite till, så var väl känslan att förlust lär det definitivt bli men vi skall i alla fall som ledare se till att killarna känner glädje och har kul. De skall vara stolta över att spela i sitt matchställ.

Trots de mindre träningstimmarna än våra motståndare så lyckades vi faktiskt väldigt bra resultatmässigt också. Det blev ett stort lyft för laget och resultaten blev en förlust med 5-6 samt en vinst med 6-2.
Fast det klart bästa från hela dagen var ändå att killarna talade om att det var KUL och att det var väldigt stolta över att få haft ett matchställ på sig!

Men nu över till det där med ”mörkräddheten”, som jag nämnde ovan. Det inträffade faktiskt i förlustmatchen med 5-6 under just denna träningsmatchsdag med 01-laget.
Som 01-lag så anser i alla fall jag, och det är min filosofi i den åldern, att alla skall vara delaktiga, spela lika mycket (eller näst intill) samt att ingen skall behöva känna att den står utanför laget.
I förlustmatchen så hängde vi faktiskt med riktigt bra och det var egentligen bara 2 spelare i det andra laget som gjorde allt det där som ledde till förlusten.
Dessa två gjorde nämligen samtliga 6 mål framåt och var klart överlägsna sina medspelare.
Problemet var bara det att när matchen ”stod och vägde”, om man kan säga det i den åldern, vid 3-3, så rullade vi vidare på samtliga våra spelare medan motståndarna inte lät sina 2 bästa killar byta på hela ca 7 (!!!) minuter. De spelade alltså resten utav tiden som var kvar utav matchen! De andra spelarna de hade fick byta med varandra medan de två duktigaste i laget fick vara kvar hela tiden. Detta gjorde faktiskt att flera spelare ifrån minut 8 till 15 i matchen inte fick spela kanske mer än ett enda byte för sitt lag, vilket jag i alla fall hade blivit besviken på i denna åldern, BÅDE SOM BARN OCH FÖRÄLDER!

De två duktiga killarna såg sedan också i matchen till att sätta ytterligare tre mål framåt, detta så våra motståndare vann matchen med 6-5, vilket verkade vara utan tvekan det viktigaste i våra motståndares ögon, i alla fall i ledarnas!

Jag tänkte sedan också att kanske gjorde de så bara mot oss och att det var en engångsföreteelse, vilket gjorde mig så nyfiken att jag stannade kvar med min son och såg detta lags andra match också.
Vid underläge, 1-3, i första perioden (!!) efter 6.32 på matchtavlan, så var det faktiskt dags igen. Ledarna coachade in de två duktiga killarna som inte fick byta tills klockan ljöd på 15 minuter. 3 killar fick i stället sätta sig längre ner på bänken och fick inte spela mer under perioden, och vi talar om killar som är födda 2001, bedrövligt i mit tycke!

När perioden var slut så hade resultatet vänts till 3-4, så visst var det kanske viktigt att få in dessa killar, om nu vinsten och resultatet hade vart det viktigaste vill säga, vilket jag inte tycker i den åldern! Att man sedan som ledare så tydligt visa hur man tänker skrämmer mig lite som ungdomsledare!


Det där var ändå lite utanför ramarna på det som vi egentligen talade om, att vara värda att vinna.
Kan väl bara säga så om detta, för att avsluta med vad jag egentligen menar att:
Värd att vinna är man om man gör det som idrotten handlar om till störst del, mål eller poäng, och flest sådana i de matcher eller spel man deltar i. Hur länge man håller i bollen, "har spelet" eller skapar mest är ju helt och hållet ovesäntligt, det är inte det som det hela egentligen går ut på!
Om man nu inte gjort flest mål eller poäng så fattades det uppenbart något i spelet och man misslyckades faktiskt med det som var det absolut viktigaste, nämligen att göra mål eller ta poäng.
DÅ ANSER I ALLA FALL JAG ATT MAN INTE ÄR VÄRD ATT VINNA!

Tycker alltså inte om att man använder det uttrycket, och jag gör det väldigt sällan, eller näst intill aldrig, detta då jag tycker att om motståndarna vinner så klarade de av att göra något vi inte gjorde, fler mål, och då är MOTSTÅNDARNA VÄRDA ATT VINNA!


TÄNK PÅ: Att som jag nämnde ovan, så är det i yngre åldrar mer viktigt att ha kul och må bra tillsammans med sin idrott än att vinna som är det viktigaste!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0