Varför så jävla stolta?
| Innebandyn är speciell på många vis, i jämförelse med en del andra sporter jag känner till och som jag även arbetar eller arbetat som föreläsare för och inom. Inom innebandyn finns det nämligen ibland en så stor stolthet att den blir så märklig och korkad att man ibland undrar vad vi sysslar med. Visst finns detta även inom andra idrotter också, till viss del, men det man har hört, sett och vart med om så är innebandyn faktiskt värst på att "stoltsera med sin stolthet", i vart fall utefter det som jag påträffat hittills. Säger dock inte att helheten är så, och det finns säkert massor utav detta inom andra idrotter också, men det har jag i så fall inte upplevt på samma sätt som inom "min egen idrott". Vad jag egentligen menar skall jag förklara här nedan. Idag anser jag att det finns för många innebandyledare som skall visa hur j***a duktiga de själva är. Detta gäller även många i styrelser och i andra smågrupper i en förening eller större organisation inom innebandyn. Man vill helt enkelt inte: * Lyssna på någon annan utan kör sitt eget race * Man vill visa hur duktig man är genom att sätta "käppar i hjulet" för varandra, i stället för att på ett bra stadium samarbeta och utveckla helheten. * Man vill inte ha hjälp av någon som redan kan, detta då man själv då måste bevisa att man inte kan. * Det lyssnas inte på andra då den ene alltid måste vara bättre än den andre. Och så här fortsätter det hela tiden känns det som. Det hackas på tränare, spelare och ledare om överskattningar, okunniga och överklassade personer, detta när många i själva verket kanske borde ta åt sig och lyssna och lära sig av andra i stället, eller kanske till och med utav dem de "kastar skit på". Men NEJ det är vi för j***a stolta över! Idag finns det exempelvis ledare och spelare som hela tiden skall visa hur duktiga de själva är, detta genom att trycka ner andra. VAD VINNER MAN PÅ DET? Bättre självförtroende borde det inte vara, detta då man ju vet vilken skit man pratar och kastar runt sig. Fast kanske det är så att det stärker en del mer än man tror. Att just detta får visa hur bra de själva är genom att smutskasta andra, kanske faktiskt är enda sättet att själv få känna sig bra och "hög". FÖR ATT GLÄDJAS MED ANDRA GÅR VÄL INTE? (eller?) Idag finns det exempelvis spelare på en lägre nivå, vilka borde spela på en högre, men som inte vill detta därför att flera faktorer av följande slag måste passa: * Man måste vara lite av en "star" i laget * Man kan genom att gå ner någon division få en bättre uppmärksamhet och visa hur duktig man är * Man kan skryta om hur många poäng man gör och hur mycket ens lag vinner Detta när allt egentligen blir patetiskt då man faktiskt egentligen är rätt misslyckad som inte vågar ta chansen att vara en bra spelare i mängden på den nivå man hör hemma i. Fast en del behöver också just detta, komma ner en division, detta för att "ha fötterna på jorden" och kanske också få tillbaka en spelglädje, dessa skall vi inte "hoppa på i denna text"! De spelare, vilka går ner för att "vila" eller "trappa ner" skall ha all eloge, detta då de nämligen alltid talar om detta och samtidigt alltid kommer ner på en lägre nivå som LEDARPROFILER och positiva personer, även om det i och för sig finns dåliga fall här också. Det som beskrevs ovan GÄLLER SJÄLVKLART INTE ALLA, finns hur mycket bra spelare , ledare och organisationsmänniskor som helst, men över lag så känns det som att det bara blir mer och mer av folk som vill "klappa sig på bröstet" själva och visa hur j***a duktigade är i stället för att sammarbeta. JAG FÖRSTÅR DET INTE! Man kan i stället lära sig så mycket utav varandra, allt både från taktik, spelsystem, träningspassupplägg med mera med mera med mera, finns hur mycket som helst. Fast då MÅSTE MAN vara villig att VILJA LÄRA och ta HJÄLP AV ANDRA! Man måste våga stå upp och våga tro att man kan lära sig mer hela tiden. Vi måste släppa STOLTHETEN och våga vidareutveckla oss mer än vi gör. Själv älskar jag tränare och spelare som hela tiden vill utvecklas genom att ta hjälp av andra, så funkar nämligen jag själv och kommer alltid att göra. Jag anser nämligen att jag ALDRIG kan bli fullärd utan kan lära mig nya saker hela tiden, oavsett om det är från en tränare på lägre eller högre nivå. Jag anser också att: TÄNK PÅ: När du som spelare eller ledare anser att du redan kan allt och vet allt och inte vill ta in, eller dela med dig av den kunskap du har, då är det dags att lägga av med det du håller på med! |
Kommentarer
Postat av: Stefan Andersson
Håller med dig mycket i vad du skriver Mikael, men sanningen är nog den att det ser ut så inom samtliga idrotter vi har, om man börjar att rota i det lite extra. Idiotiska ledare och spelare finns det gott om!
Postat av: Jonas
Bra blogg igen!
Postat av: #77
Klockren Mickey!
Postat av: Tobbe
Bra bra bra bloggtext, klart läsvärt!
Postat av: Koppen
Bra jobbat Svensson...
Postat av: Till Koppen:
Bra jobbat själv får man säga med det du företar dig nu, bygger ju på något nytt och bra i Pixbo Wallenstam IBK. Härligt att se!
Trackback
