amazingfloorball - Micael Svensson

Något som jag som idrottsmänniska reagerat över under åren är att det finns många föreningar, spelare och ledare där ute som allt för oftast genomför saker och ting på helt fel sätt.
Visst är det väl så att ingen är felfri, men man kan ju alltid bli bättre, beroende på HUR mycket MAN VILL utvecklas vill säga.
Däremot så ser man, och hör man, säsong efter säsong praktexempel på ren idioti, vilket jag ibland kan tycka är rent beklagligt.
Nedan ser du tre (3) exempel på några moment inom idrottsvärlden där jag ofta tycker att många handlar helt fel, skall försöka förklara vad jag också menar med dessa saker.


•• Idiotiska målsättningar
•• Ursäkter för spelare som är vinnarskallar
•• Omöjliga matcher och motståndare


Märk väl att dessa tre saker ändå bara är ett axplock av mycket som det surras om just nu, eller framförallt innan själva matchsäsongen drar igång på allvar.
TRE saker som används negativt och som påverkar de mentala tänkandet mer än du faktiskt tror.
Saker som med andra ord sätter rejäla "käppar i hjulet" för både laget som helhet men även för den individuella spelarens utveckling.


IDIOTISKA MÅLSÄTTNINGAR


På den höga elitnivån, oavsett vilken idrott vi än talar om, så kan jag mycket väl förstå att en målsättning är riktigt hög och att det kanske inte finns något annat än vinst som gäller, men VARFÖR följer "småföreningar" med i denna målsättning, och framförallt ungdomslagen i dessa föreningarna?

Under mina år har jag hört skräckexempel på hur föreningar sätter sina målsättningar för truppen och laget. Det kanske snarare är så att ledarna och vissa grupper borde gå en "målsättningsutbildning", detta för att i stället kunna stärka spelare och förening än att SÄTTA PRESS på den, och minska den mentala styrkan om saker och ting inte skulle fungera.

Finns föreningar idag som endast sätter upp en enda målsättning, VINNA SERIEN, vilket är riktigt korkat i mitt tycke, för vad vet exempelvis laget som satt upp detta mål om följande saker:

•• Motståndarnas nyförvärv
•• Motståndarnas tränartillsättning
•• Motståndarnas försäsongsresultat
•• Klubbens säsongsutveckling

Med mera …….

FÖRMODLIGEN INTE SPECIELLT MYCKET, ELLER HUR?

Hur kan man då sätta upp en enda målsättning med sitt lag, den att vinna serien. Det innebär ju att om laget skulle efter någon månad ligga i botten så skall man helt plötsligt förändra målsättningen med mera, något som tar kraft av laget, de individuella spelarnas mentala tänkande samt mycket mer.
Helt plötsligt så fanns ju inte målsättningen kvar som man satt upp och kämpade så mycket för från början, den rann ut is anden direkt inledningsvis.

Se i stället till att sätta upp en DELMÅLSÄTTNINGAR där flera olika moment för varje spelare skall kunna ge en utveckling, och på så vis stärka spelarens självförtroende ju längre in i seriespelet och säsongen man kommer.
Sätt även upp några så kallade RIMLIGA lagmålsättningar där ni i laget har saker som ni skall uppnå tillsammans i gruppen, vilket stärker gruppens utveckling som helhet.

Först efter detta kan man sätta upp en HELHETSMÅLSÄTTNING,där kanske ändå inte en serieseger behöver vara det stora målet. Sätt i stället upp målet att finnas med i toppen eller ”slåss om seriesegern” som mål. Någon som förmodligen är enklare att jobba emot än ”att vinna serien”!

Att vara med i toppen och slåss kanske är en bättre målsättning att sätta upp än den om att bara vinna serien. Slutar laget 3:a så kanske man då inser att man gjort en bra säsong ändå. Har man dock satt upp målet att vinna serien är ju helt plötsligt en tredjeplats inte speciellt bra.
ALLT HANDLAR OM HUR VI SÄTTER VÅRA MÅLSÄTTNINGAR!

Något att tänka på inför seriestarten nästa säsong kanske?



URSÄKTER FÖR SPELARE SOM ÄR VINNARSKALLAR


Att gång på gång behöva befinna sig på olika idrottsplatser där unga killar och tjejer (framförallt killar) surnar till och kastar saker, klagar på sina medspelare eller funktionärer, eller bara svär och beklagar sig i allmänhet är jag otroligt trött på.
Trött på detta framförallt för att det finns IDIOTISKA LEDARE som bredvid står och talar om för alla andra att det inte är något att bry sig om för personen i fråga har bara en STOR VINNARSKALLE.
DET ÄR JU PRECIS DETTA DENNA PERSON INTE HAR!

En spelare som trycker ner sig själv, får laget att prestera sämre genom att kasta ur sig korkade kommentarer eller som underpresterar för att han/hon är sur FÖRSTÖR JU FÖR ETT HELT LAG , eller hur????
ÄR DET VERKLIGEN EN VINNARSKALLE?????

Är inte den RIKTIGA VINNARSKALLEN han som:
•• Biter ihop
•• Peppar sina lagkamrater i motgång
•• Peppar sig själv i motgång
•• Jobbar och sliter alltid i alla situationer

DETTA ÄR I ALLA FALL FÖR MIG VINNARSKALLEN NUMMER ETT!
Utan tvekan!


OMÖJLIGA MATCHER OCH MOTSTÅNDARE

Alltid hör man hur lag och spelare, individuella idrottare eller ledare som resonerar om sina respektive motståndare, oavsett om det är i ett seriespel eller under en turnering.
Ordet OMÖJLIGT är ofta då ett väl använt ord, ett ord som vi kanske skall lägga ifrån oss under dessa situationer i stället.
För finns det verkligen saker som är omöjliga?
Självklart säger någon eller en massa någon annan, men finns det verkligen det, TÄNK EFTER!

Skall vi ta idrotten som ett exempel så är det faktiskt så att inget är omöjligt, även om vi ofta och mycket under åren blivit istoppade att det ena rekordet är omöjligare än det andra.
Ändå slås det ju någon gång, förr eller senare, eller hur?
Detta innebär ju att det faktiskt inte var omöjligt!
Fast eftersom vi har intalat oss det, och alla andra så mycket, så har ju resultatet, matchen eller rekordet tillslut nästan blivit omöjligt att uppnå, för att alla TROR DET!
Detta tills det dyker upp någon smart människa som bestämt att inget är omöjligt!
Härligt att lyssna på sådana personer, och se dem lyckas med de dem gör!


För tänk på att oavsett vilket lag du spelar mot, vilken hall du befinner dig i, vilken spelare du har framför dig eller vilket resultat det blev senast så finns alltid chansen till att lyckas här och nu.


FÖR INGET ÄR OMÖJLIGT, DET OMÖJLIGA TAR BARA LITE LÄNGRE TID ATT UPPNÅ!